Stroferna 1-8 demonstrerar dróttkvætt, det klassiska hovmåttet som dominerar den norröna skaldekonsten. Varje strof har åtta versrader med sex stavelser per rad, reglerad allitteration och inre rim (hendingar).
Hér hefr upp Snorri Sturluson Háttatal, er hann orti um Hákon konung ok Skúla hertuga. Þat háttr er dróttkvæðr er flestir skáld hafa ort í. Þar eru tvær vísuhelmingar í hverri vísu, ok eru fjórar línur í helmingi. Hverr helmingr á at hafa þrjár hendingar ok tvær línur skothendur ok tvær línur aðalhendur. Línan á sex stafkvæðar at hafa. Alliteration á at vera þrjár í hverjum helmingi: tvær í fyrstri línu helmingins ok ein í annarri.
Här inleder Snorri Sturluson Háttatal, som han diktade till konung Hákon och jarl Skúli. Det versmått som kallas dróttkvætt är det som de flesta skalder har använt. Varje strof har två halvor, och varje halva har fyra rader. Varje halvstrof ska ha tre hendingar och två rader med skothendingar och två rader med aðalhendingar. Raden ska ha sex metriska stavelser. Alliterationen ska bestå av tre stavelser i varje halvstrof: två i den första raden och en i den andra.
Skothendingar eru þær er samhljóðendur eru þeir sömu en sérhljóðar ólíkar. Aðalhendingar eru þær er bæði sérhljóðar ok samhljóðendur eru samhljóðar. Þat er fullkomit dróttkvætt er þessar reglur eru farnar.
Skothendingar är de halvrim där de efterföljande konsonanterna är desamma men de betonade vokalerna skiljer sig åt. Aðalhendingar är de helrim där både den betonade vokalen och de efterföljande konsonanterna stämmer överens. Det är fullkomligt dróttkvætt när dessa regler följs.
Strofer
Háttatal 1
Vestr fór ek of ver, víðs gjarna, hlóðumk hrafns ok ara heitstrenging saman. Þars œrr, hölðum, eiðsvari gengr, geirs odda gramr gulls of fenginn.
Västerut for jag över havet, villig att strida; jag lastade korpen och örnen med lovad strid. Där den tappre konungen, männens edsbrytare, för med sig lansspetsarnas herre, vinnaren av guld.