En personlig skyddsande som följer individen och varslar om döden.
Fylgjan var en personlig skyddsande i fornnordisk tro som var oupplösligt knuten till en individ från födseln till döden. Den tog ofta djurgestalt som speglade ägarens karaktär och kunde ses av clairvoyanta individer i drömmar eller syner.
Att se sin egen fylgja var ett dödsvarseltecken. När en person dog gick fylgjan i arv till en nära anhörig, ofta den person som ärvde det sociala ansvaret och den andliga kontinuiteten.
Belägg
- Helgakviða Hundingsbana I 53
- Skildrar fylgjor som valkyrior förenade med hjältar.