Det ämbete och det klientnätverk som en isländsk gode innehade.
Godordet var den institutionella grunden för isländsk politik under fristatstiden, bestående av godens formella ämbete och det nätverk av thingmän som var personligen knutna till honom. Det var inte ett territorium utan en personlig relation.
Godord kunde ägas, delas och överlåtas, vilket skapade en rörlig maktstruktur unik för Island. Antalet godord stabiliserades med Ulfljotlagen till trettioex stycken fördelade på de fyra fjärdingarna.
Belägg
- Landnámabók, inledning
- Beskriver etableringen av godord under Islands landnam.