Djup vanära och skymf som ansågs fördärva en mans sociala och magiska status.
Nid betecknar den grövsta formen av ärekränkning i det fornnordiska samhället. Att anklaga en man för argr, omanlig passivitet, var det klassiska nidet och kunde lagligen besvaras med dödsvåld.
Nid förmedlades genom nidvisor, smädekväden, och nidstänger, pålar prydda med ett hästhuvud och ristade med runonskratt. De ansågs ha verklig magisk effekt och tvinga fram skam och otur hos offret.
Belägg
- Grágás, Íslenska konungsbók (ca. 1250)
- Den isländska lagboken reglerar straff för nid och svarets tillåtlighet.