Plöjde loss Själland ur Sverige med fyra oxsöner. Gudinna kopplad till jungfrulighet.
Gefjon (fornnordiska Gefjun) är en asynja som Snorre beskriver i Gylfaginning 1 och Ynglinga saga 5. Hennes mest kända myt handlar om hur hon förklädd besökte kung Gylfe i Sverige och bad om så mycket land som hon kunde plöja på en natt. Gylfe, som undervärderade henne, gick med på det. Gefjon hämtade sedan sina fyra söner med en jätte och förvandlade dem till väldiga oxar. De plöjde loss ett stycke land som Gefjon drog ut i havet, och det blev ön Själland. Hålet som lämnades i Sverige fylldes med vatten och blev Mälaren.
I Lokasenna 20 anklagar Loke Gefjon för att ha sålt sin kropp för ett halsband, en anklagelse som liknar den mot Freyja. Gylfaginning 35 räknar henne bland asynjorna och kopplar henne till jungfrulighet: till henne kommer, enligt Snorre, de kvinnor som dör som jungfrur. Denna dubbla karaktär, kopplad till både jungfrulighet och erotiska anspelningar, har diskuterats av forskare som Simek och Lindow.
Källor i Eddorna
- Gylfaginning 1
- Berättelsen om Gefjons plöjning av Själland ur Sverige med sina fyra oxsöner.
- Lokasenna 20
- Loke anklagar Gefjon för att ha låtit sig förföras i utbyte mot ett smycke.
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Gefjon plöjde loss Själland ur Sverige med sina fyra oxsöner, belagt i Gylfaginning 1.
Snorre räknar henne bland asynjorna och kopplar henne till jungfrulighet (Gylfaginning 35).
B Vad vi tror oss veta
Gefjons relation till Freyja och eventuell identitet med henne som fruktbarhetsgestalt är omdiskuterad.
Anklagelsen i Lokasenna 20 kan vara flyting-topos eller spegla en annan mytvariant.
C Vad vi inte vet
Huruvida Gefjon-myten har en etiologisk kärna kopplad till verklig landskapsformation är okänt.