Odens åttabente häst, avlad av Loki i märkgestalt och hingsten Svaðilfari.

Sleipnir är Odens personliga häst och den yppersta av alla hästar i den fornnordiska mytologin. Han beskrivs som åttabent och överlägsen alla andra djur i fart. Hästen nämns i Grímnismál 44, där Oden räknar honom bland sina ägodelar, och i Gylfaginning 15 och 42 ges en mer utförlig redogörelse för hans ursprung och egenskaper.

Enligt Gylfaginning 42 föddes Sleipnir under omständigheterna kring en okänd byggmästares anläggande av Asgårds murar. Loki förvandlade sig till en sto för att locka bort byggmästarens häst Svaðilfari, och ur denna förbindelse kom Sleipnir till världen. Sleipnir är känd som en gränsgångare: han bär Oden till underjorden och tillbaka, något som framgår av Hermóðrs ritt i Gylfaginning 49.

Källor i Eddorna

Gylfaginning 42
Snorre berättar om Sleipnirs tillblivelse och hans ägare Oden. Egen översättning.
Grímnismál 44
Oden nämner Sleipnir som den bäste bland hästar. Egen översättning.

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Sleipnir är Odens häst med åtta ben och överlägsen hastighet, väl belagd i både eddadikt och prosa.

B Vad vi tror oss veta

Åttabentetheten tolkas ofta som en symbol för bårens åtta bärare, vilket kopplar hästen till döden och gränslandet.