Grímnismál
Grimnirs tal
The Lay of Grímnir
54 strofer
Sammanfattning
A
Grímnismál inramas av en prosaintroduktion: kung Geirröðr, uppfostrad av Oden, har blivit grym och glömsk. Oden besöker honom förklädd som Grímnir ('den maskerade') för att pröva honom, men Geirröðr sätter den okände gästen mellan två eldar i åtta nätter utan mat eller dryck. Geirröðrs unge son Agnarr ger honom till sist en dryck.
Grímnir tackar Agnarr och börjar avslöja kosmisk kunskap: gudaborningarna i ordning (Þrúðheimr, Ýdalir, Álfheimr, Sökkvabekkr, Glaðsheimr, Þrymheimr, Breiðablik, Himinbjörg, Fólkvangr, Glitnir, Nóatún), Valhalls inredning och dagliga liv (einherjarnas strid, Heiðrúns mjöd, Eikþyrnirs dagg), Huginn och Muninn, kosmisk geografi (Yggdrasil, Ratatoskr, de fyra hjortarna, ormarna, älvarna), solens hästar och vargar, och världens skapelse ur Ymirs kropp.
Diktens klimax är Odens namnkatalog (strof 46-54), där han avslöjar dussintals namn och förklädnader. Den sista strofen avslöjar hans sanna identitet: Oden. Prosaepilogens berättar att Geirröðr, som inser sitt brott, faller på sitt eget svärd, och Agnarr blir kung.
Grímnismál är den rikaste enskilda källan till fornnordisk kosmisk geografi och gudarnas boningar. Den fungerar som en mytologisk encyklopedi i diktform.
Berättelsen
Heill skaltu, Agnarr,allz þik heilan biðrVeratýr vera;eins drykkjar þúskalt aldregibetri gjöld geta.
Svensk översättning: egen översättning.
Land er heilagter ek liggja séásum ok álfum nær;en í Þrúðheimiskal Þórr veraunz umríufask regin.
Svensk översättning: egen översättning.
Ýdalir heitaþar er Ullr hefirsér of görva sali;Álfheimr Freygáfu í árdagatívar at tannfé.
Svensk översättning: egen översättning.
Valaskjálf heitir,er sér Váfuðrí árdaga görði;stráð er þat silfri,þar mætti HroptrHliðskjálf at himinfjöllum.
Svensk översättning: egen översättning.
Sökkvabekkr heitir,en þar svalar kneguunnir yfir glymja;þar þau Óðinn ok Ságadrekka um alla dagaglöð, ór gullnum kerum.
Svensk översättning: egen översättning.
Glaðsheimr heitir,þar er inn gullbjartiValhöll víð of þrumir;þar Hroptr kýssum alla dagavápndauða vera.
Svensk översättning: egen översättning.
Þat kann ek segjaster þú sjá muntValhöll fáðar í rann;skepti ok skjöldarþar þekjast hróf,brynjur á bekk lagðar.
Svensk översättning: egen översättning.
Þrymheimr heitirþar er Þjazi bjó,sá inn ámátki jötunn;en nú Skaði byggvir,brúðr ása,fornar tóftir föður.
Svensk översättning: egen översättning.
Breiðablik eru þatþar er Baldr hefirsér of görva sali;á þeim landier ek lítt veitminnst af meinum.
Svensk översättning: egen översättning.
Himinbjörg heita,þar er Heimdallr kveðrum hafa varðveita;þar sá þreklyndrgoð drykk of drekkrglaðr ins góða mjaðar.
Svensk översättning: egen översättning.
Fólkvangr heitir,þar er Freyja ræðrsessa kostum í sal;half valhon kýss um hverjan dag,en half Óðinn á.
Svensk översättning: egen översättning.
Glitnir er inn þriði,er gulli þakðrok silfri samðrinnanverðr;en þar Forsetibyggvir flestan dagok slær alla sakar.
Svensk översättning: egen översättning.
Nóatún heitir,þar er Njörðr hefirsér of görva sali;manna þengillmeina vanr,hár hofstali.
Svensk översättning: egen översättning.
Víðar heitirinn víðgi lundr,en kaldgras;þar mun Víðarrstíga af mars baki,feðr at hefna.
Svensk översättning: egen översättning.
Andhrímnir lætrí EldhrímnirSæhrímni soðinn;flesk er þat bezt,en þat fáir vituhvat einherjar eta.
Svensk översättning: egen översättning.
Gera ok Frekaseðr gunntamiðrHropts hertýr;en við vín eittvápngöfugr Óðinnæ lifir.
Svensk översättning: egen översättning.
Huginn ok Muninnfljúga hverjan dagJörmungrund yfir;óumk ek of Huginat hann aftr né komi,þó sjámk meir of Munin.
Svensk översättning: egen översättning.
Þund þytr,þreifusk vildar fiskrí flóði;ár þykkir mérof mikit vaðavalslöngvir at vígi.
Svensk översättning: egen översättning.
Valgrind heitirer stendr velli áheilög fyr helgum durum;forn er sú grind,en þat fáir vituhvé hon er í lás lokin.
Svensk översättning: egen översättning.
Fimm hundruð duraok um fjóra teguhygg ek á Valhöll vera;átta hundruð einherjaganga senn ór einum durumþá er þeir fara at vitni at vega.
Svensk översättning: egen översättning.
Heiðrún heitir geiter stendr höllu áHerjafaðrs ok bítraf Læraðs limum;skaltu fullanfá mjöð á ker,þann drykk fær eigi þyrstar.
Svensk översättning: egen översättning.
Eikþyrnir heitir hjörtrer stendr höllu áHerjafaðrs ok bítraf Læraðs limum;en af hans hornumdrýpur í Hvergelmi,þaðan eigu ár allar vegar.
Svensk översättning: egen översättning.
Síð ok Víð,Sækin ok Ékin,Svöl ok Gunnþrá,Fjörm ok Fimbulþul,Rín ok Rennandi,Gipul ok Göpul,Gömul ok Geirvimul.
Svensk översättning: egen översättning.
Vína heitir ein,önnur Vegsvinn,þriðja Þjóðnuma;Nyt ok Nöt,Nönn ok Hrönn,Slíð ok Hríð,Sylgr ok Ylgr,Víð ok Ván,Vönd ok Strönd,Gjöll ok Leiftr.
Svensk översättning: egen översättning.
Þund heitir,þær er þytrundir Þjóðvitnirs fiski;ár þykkir mérof mikit vaðavalslöngvir at vígi.
Svensk översättning: egen översättning.
Valgrindr heitaþær er fyr velli standaheilar fyr helgum durum;ginnheilag grinden þat gátu fáir,hvé er í lás lokin.
Svensk översättning: egen översättning.
Kormt ok Örmtok Kerlaugar tvær,þær skal Þórr vaðadag hvern,er hann dóma ferrat aski Yggdrasils;þvíat ásbrúbrenn öll loga,heilög vötn hlóa.
Svensk översättning: egen översättning.
Glaðr ok Gyllir,Gler ok Skeið-brimir,Silfrintoppr ok Sinir,Gísl ok Falhófnir,Gulltopr ok Léttfeti;þessar eru hestarer æsir riðahvern dager þeir dóma faraat aski Yggdrasils.
Svensk översättning: egen översättning.
Þrír rœtrstanda á þría vegaundan aski Yggdrasils:Hel býr undir einni,annarri hrímþursar,þriðju mennskir menn.
Svensk översättning: egen översättning.
Ratatoskr heitir íkornier renna skalat aski Yggdrasils;arnar orðhann skal ofan beraok segja Níðhöggvi niðr.
Svensk översättning: egen översättning.
Dáinn ok Dvalinn,Duneyrr ok Duraþrór,hjörtr fjórirok fullnær gangiá ljóðum á limum gnaga.
Svensk översättning: egen översättning.
Ormar fleiriliggja und aski Yggdrasilsen þat of hyggihverr ósviðr api;Góinn ok Móinn(þeir ro Grafvitnis synir),Grábakr ok Grafvölluðr,Ófnir ok Sváfnirhygg ek at æ skylimeiðs kvistu má.
Svensk översättning: egen översättning.
Askr Yggdrasilsdrýgir erfiðimeira en menn viti;hjörtr bítr ofan,en á hliðu fúnar,skerðir Níðhöggr neðan.
Svensk översättning: egen översättning.
Hrist ok Mistvil ek at mér horn beri,Skeggjöld ok Skögul;Hildr ok Þrúðr,Hlökk ok Herfjötur,Göll ok Geirahöð;Randgríð ok Ráðgríðok Reginleifþær bera einherjum öl.
Svensk översättning: egen översättning.
Árvakr ok Alsviðr,þeir skulu upp héðansvangir sól draga;en und þeira bógumfálu blíð reginisarnkol.
Svensk översättning: egen översättning.
Svalinn heitir,hann stendr sólu fyrir,skjöldr, skínandi goð;björg ok brimek veit at brenna skuluef hann fellr í frá.
Svensk översättning: egen översättning.
Sköll heitir úlfrer fylgir inu skírleita goðitil varna viðar;en annarr Hati,hann er Hróðvitnis sonr,sá skal fyr heiðan brúðr.
Svensk översättning: egen översättning.
Ór Ymis holdivar jörð um skǫpuð,en ór beinum björg,himinn ór hausiins hrímkalda jötuns,en ór sveita sær.
Svensk översättning: egen översättning.
En ór hans brámgerðu blíð reginMiðgarð manna sonum;en ór hans heilaváru þau in harðmóðguský öll um skǫpuð.
Svensk översättning: egen översättning.
Ullar hylliok allra goðahverr er fystr kveykr funa;þvíat opnir heimarverða um ása sonumer hefr af ketlinum.
Svensk översättning: egen översättning.
Ívalda synirgengu í árdagaSkíðblaðni at gera,skipa beztskírum Freygǫfugastum Njarðar syni.
Svensk översättning: egen översättning.
Askr Yggdrasils,hann er æðstr viða,en Skíðblaðnir skipa,Óðinn ása,en jóa Sleipnir,Bifröst brúa,en bragða Bragi,Hábrók hauka,en hunda Garmr.
Svensk översättning: egen översättning.
Nú em ek Grímnirgefinn til þessat hafa mikit mál;svát Yggr sendiek em sannr um þater ek þér sagðak allt.
Svensk översättning: egen översättning.
Grímnir mik hétuat Geirrǫðar,en Jálk at Ásmundar,en þá Kjalarer ek Kjálka dró;Þrór at þingum,Víðurr at vígum,Óski ok Ómi,Jafnhár ok Biflindi,Göndlir ok Hárbarðr með goðum.
Svensk översättning: egen översättning.
Sǫðr ok Svipallok Sanngetall,Herteitr ok Hnikarr,Bileygr, Báleygr,Bölverkr, Fjölnir,Grímnir, Glapsviðr ok Fjölsviðr.
Svensk översättning: egen översättning.
Síðhöttr, Síðskeggr,Sigföðr, Hnikuðr,Alföðr, Valföðr,Atríðr ok Farmatýr;eitt nafnhafðak aldregisíz ek með folkum fór.
Svensk översättning: egen översättning.
Ómi ok Jafnhár,Íviðr, Gautr,Veratýr ok Yggr,Þundr, Vakr,Skilfingr, Viðrir,Jálkr, Kjalarr, Viðurr.
Svensk översättning: egen översättning.
Grímr ok Grímnirhétumk Glapsviðr,Fjölsviðr ok þrumr,Síðhöttr ok Síðskeggrok Hárbarðr,Sviðurr ok Sviðrir,Jölnir, Yggr.
Svensk översättning: egen översättning.
Óðinn ek nú heiti,Yggr ek áðan hét,hétumk Þundr fyr þat,Vakr ok Skilfingr,Váfuðr ok Hroftatýr,Gautr ok Jálkr með goðum,Ófnir ok Sváfnir,er ek hygg at orðnir séallir af einum mér.
Svensk översättning: egen översättning.
Geir-Röðr áttigunnfána fleiriþars hann þeygi þorði;þar er Óðinnnú of kominn,taka hann ef þú treystisk.
Svensk översättning: egen översättning.
Hefr þú ráð numiten þú ráð um gaftmínum líkami;þér mun Yggriðgjöld gjaldaer þú hefr úlfsengi.
Svensk översättning: egen översättning.
Ölr ertu, Geirröðr,hefr þú ofit drukkit;mikit hefr þú týnter þú mér öllumok Óðins liðumviðr þínum munr;
Svensk översättning: egen översättning.
Óðinn ek heiti,Yggr ek hétumk,hétumk Þundr fyr þat,Vakr ok Skilfingr,Váfuðr ok Hroftatýr,Gautr ok Jálkr með goðum.Geir-Röðr konungrer nú ráðinn til fallahann er í griðum Óðins eigi.
Svensk översättning: egen översättning.
Centrala begrepp
- Valhöll , Odens sal för de stupade; beskrivs med spegeltak, sköldväggar och 540 dörrar i strof 8 och 21-23
- Yggdrasil , världsträdet med tre rötter; strof 29-34 ger den mest detaljerade beskrivningen i eddadiktningen
- einherjar , de fallna krigarna som strider varje dag och gillas varje kväll i Valhöll
- Huginn , Odens korp 'Tanke'; flyger med Muninn ('Minne') över världen dagligen (strof 20)
- Ratatoskr , ekorren som springer upp och ner i Yggdrasil och bär ord mellan örnen och Níðhöggr (strof 32)
- Heiðrún , geten på Valhalls tak som betar Læraðrs blad och ger mjöd i outtömlig ström (strof 25)
- ljóðaháttr , sångmåttet som Grímnismál använder genomgående; kopplas i eddadiktningen till mytologisk visdomsuppenbarelse
- Bifröst , regnbågsbron mellan gudarnas värld och människornas; Tor måste vada älvar eftersom den inte bär hans vikt (strof 29)
- Fenrir , refererad som 'ulven' i strof 21; åttahundra einherjar ur varje dörr ska möta honom vid Ragnarök
- Sleipnir , Odens åttafotade häst, nämnd som den yppersta av hästar i strof 44
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Grímnismál är bevarad i Codex Regius (GKS 2365 4to) och fragmentariskt i AM 748 I 4to. Dikten inramas av prosa som ger narrativ kontext.
Gudaborningskatalogen (strof 4-14) och Yggdrasil-beskrivningen (strof 29-34) tillhör de mest detaljerade kosmografiska framställningarna i den bevarade fornnordiska traditionen.
Odens namnkatalog (strof 46-54) stämmer väl överens med namnlistor i Gylfaginning och Skáldskaparmál, vilket bekräftar att traditionen om Odens mångfald av namn var utbredd.
Valhalls beskrivning med 540 dörrar och 800 einherjar per dörr (strof 23) ger 432 000 krigare, ett tal som har noterats som parallellt till indisk kosmologi (432 000 år i en mahayuga), om än kopplingen är omstridd.
Dikten använder ljóðaháttr, det versmått som konsekvent kopplas till mytologisk visdomsuppenbarelse i eddadiktningen (jfr Vafþrúðnismál, Hávamál 111-164).
B Vad vi tror oss veta
Prosaramens förhållande till stroferna är omdebatterat. Vissa forskare (Dronke 1969) ser prosan som sekundär, tillagd av en redaktör för att ge stroferna narrativ kontext. Andra menar att en muntlig tradition redan innehöll ramberättelsen.
Sökkvabekkr och Ságas identitet (strof 7) har diskuterats utförligt. Tolkningen att Sága är identisk med Frigg (Turville-Petre 1964) konkurrerar med uppfattningen att hon är en separat gudinna med koppling till berättartradition (sǫgu-prefixet).
Fólkvangr-strofen (strof 14) etablerar att Freyja väljer hälften av de stupade, en uppgift som inte är väl belagd utanför denna dikt och Gylfaginning 24. Huruvida detta speglar en äldre tradition eller en poetisk nyskapelse är oklart.
Huruvida boningskatalogen avspeglar en faktisk kultgeografi (lokala helgedomar kopplade till specifika gudar) eller är en ren mytologisk konstruktion diskuteras inom forskningen.
Prosaepilogens berättelse om Geirröðr som faller på sitt svärd har paralleller till den irländska traditionen om kungar som dör av sin egen vrede, vilket tyder på möjligt keltiskt inflytande.
C Vad vi inte vet
Den exakta kultiska eller rituella kontexten för Grímnismál är okänd. Förslag har inkluderat kunglig initieringsrit, skamanistisk tranceritual och midvintergille, men inget kan beläggas.
Talet 432 000 (540 dörrar gånger 800 krigare) och dess eventuella koppling till indisk tidräkning förblir en olöst fråga. Huruvida det rör sig om en gemensam indoeuropeisk kosmologisk grundstruktur eller en numerologisk slump kan med nuvarande källmaterial inte avgöras.
Flera av Odens namn i strof 46-54 saknar etymologisk förklaring. Namn som Bölverkr ('den som gör ont/verkar olycka') och Fjölnir ('den mångkunnige') har tolkningsförslag, medan andra (Gelding, Þekkr) förblir dunkla.
Källor och vidare läsning
Primärkällor
- Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.
Översättningar
- Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
- Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.
Vetenskapliga verk
- Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
- Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
- de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
- Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
- Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.
- McKinnell, John. 2014. Essays on Eddic Poetry. Ed. Donata Kick and John D. Shafer. Toronto: University of Toronto Press.
Svensk översättning: egen översättning.