Skírnismál

Skírnirs kväde

The Lay of Skírnir

Fyrtiotvå strofer om Freys längtan, Skírnirs färd och de förbannelserader som tvingade Gerðr att ge sitt ja

Sammanfattning

A

Skírnismál berättar om Frey, fruktbarhetsguden, som från Odens högsäte Hliðskjálf får syn på jättinnan Gerðr i Jotunheim. Han blir omedelbart drabbad av en svårartad kärlek och vägrar äta och sova. Hans tjänare Skírnir erbjuder sig att resa till Gerðr och frierena å hans vägnar, mot löfte om Freys oöverträffade svärd som byter sig i strid av sig självt.

Skírnir rider till Jotunheim, tar sig förbi eld och vakthundar, och möter Gerðr i hennes hall. Han bjuder henne äpplen, ett trollguld-armband och Odens ring Draupnir. Hon avvisar alla gåvor. Han hotar med sitt svärd. Hon ger inte vika. Då häver han en lång rad förbannelsestrofer (strof 26-36), de s.k. níðstrongarna, som lovar henne ett liv i vanära, begärslöshet och trolldomsplågad exil bland jättar.

Förbannelsen lyckas. Gerðr ger vika och bestämmer tid och plats: lunden Barri om nio nätter. Skírnir återvänder med beskedet. Dikten slutar med Freys sista ord om väntan, nio nätter som är en evighet för en älskande.

Dikten är central för förståelsen av fornnordisk frieri-magi och níð-traditionen. Förbannelsestroferna är de mest utarbetade i Eddadiktningen och sammankopplar erotisk makt, socialt skam och rituell utstötning.

Berättelsen

Freyr sat á Hliðskjálfok sá um heima alla;hann sá í Jötunheima,sá þar mey fagraat Gymis görðum.
Frey satt på Hliðskjálfoch såg över alla världar;han såg in i Jotunheim,såg där en fager mövid Gymirs gårdar.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá gekk Skaði ok Njörðr,faðir Freys,til Freys ok spurðu,hví hann væri svá þungr.
Då gick Skaði och Njord,Freys fader,till Frey och frågadevarför han var så tung.

Svensk översättning: egen översättning.

Segðu mér þat, Skírnir,áðr þú ríðr heðan,ok ek mun senda þik:Hví Freyr es svá þungrok mælir þegiá mörgum dögum?
Säg mig detta, Skírnir,innan du rider härifrånoch jag sänder dig:varför är Frey så tungoch tigeri många dagar?

Svensk översättning: egen översättning.

Ek þori at segja þér,svá sem ek sé þik,þótt ek þegi við þik:Á morgin sá ekí Gymis görðumganga mey fagra;
Jag vågar säga dig,som jag ser dig,fastän jag tigit mot dig:i morse såg jagvid Gymirs gårdaren fager mö vandra;

Svensk översättning: egen översättning.

Armar léu hennarok af þaðanalt lopt ok lögr;mér es sú mær kærarian manni kunnigt séhverjum.
Hennes armar lysteoch från demhela luften och havet;den mön är mig kärareän någon man kan vetavem som helst.

Svensk översättning: egen översättning.

Ást mér gefrok at goðum líðrþat er hann Ann mér;Ek mun ríðaat Gymis görðumá þínum hesti hér.
Kärlek ger han migoch hos gudarna fallerdet som han ger mig;jag ska ridatill Gymirs gårdarpå din häst här.

Svensk översättning: egen översättning.

Mál er mér at ríðaá mörkum þurrumok at fara þaðanat Gymis görðum;Fúss em ek at faraen óttumk ek þóat ek hverfak eigi heim.
Dags att ridagenom torra skogaroch fara därifråntill Gymirs gårdar;villig är jag att faramen jag fruktar ändåatt jag aldrig vänder hem.

Svensk översättning: egen översättning.

Hestar þú áttok mik hafa skaltuþann er ríðr rökkva;sverð þér gef ekþat er sjálft mun vegjaef sá er horskr er heldur.
Häst har duoch du ska ha migden som rider i mörkret;svärd ger jag digdet som självt ska slåssom den är klok som håller det.

Svensk översättning: egen översättning.

Ríðr Skírnir til Jötunheimaat hitta Gerði.Hrossit hljóp svá hartat loginn brunnium ása brú.
Skírnir rider till Jotunheimför att möta Gerðr.Hästen lopp så hårtatt lågorna brannom asarnas bro.

Svensk översättning: egen översättning.

Hverr es þar riddinná rökkvum hestiok snýsk at mínum görðum?Leikr þér sváttá lendum mínum,kona ek þykjumk kunna.
Vem rider därpå den mörka hästenoch vänder sig mot mina gårdar?Det spelar dig illapå mina ägor,en kvinna tror jag mig känna.

Svensk översättning: egen översättning.

Hví ertu svá daufeða hvat þykjisk þú?At goðum gangi þér;Skaltu hér sjákynligt kvæðiof kynni kveldriðu?
Varför är du så döveller vad tänker du?Gå väl med gudarna;ska du här seett underligt kvädeom en kvällsryttarinnas ätt?

Svensk översättning: egen översättning.

Gerðr er hon nefnd,gröf hon at goðumok alla vinar frændr;ek em Skírnirsendi mer Freyrat eiga hana til konu.
Gerðr heter hon,hon är trolsk mot gudarnaoch alla vänners fränder;jag är Skírnir,Frey sände migatt äga henne som hustru.

Svensk översättning: egen översättning.

Ek hugða atþær myndi einkarjöfnum megin mega;þvít ek hygg athvárttveggja muntil fulls fara.
Jag trodde attde skulle kunnamed jämlika krafter;ty jag tror attbådadera skanå fullkomlighet.

Svensk översättning: egen översättning.

Hvar es nú faðir þinneða móðir þín,mær, en þú villt hitta?Ek mun honum segiaef hann vill heyrahvat ek er at kynna.
Var är nu din faderoch din moder,mö, om du vill möta dem?Jag ska tala om för honomom han vill höravad jag har att meddela.

Svensk översättning: egen översättning.

Faðir minn es heimaok móðir mín er heima,mær, ok vili ek hitta þik;Munka ek þó segiaöllum jötna sonumhvar ek em at kynna.
Min fader är hemmaoch min moder är hemma,mö, och jag vill möta dig;dock ska jag inte sägaalla jättars sönervar jag är att finna.

Svensk översättning: egen översättning.

Ek fer þér gefaepli ellifugull all ósvipt,at þú Frey kveðirþér kærast veraallra líða líð.
Jag ger digelva äpplenallt guld, otenat,för att du ska sägaatt Frey är dig kärastav alla levande varelser.

Svensk översättning: egen översättning.

Epli þín ellifuek þigg aldrigi,gull all ósvipt;Munu vit Freyraldri samanlíf líða.
Dina elva äpplentar jag aldrig emot,allt guld otenat;vi ska aldrigFrey och jagleva livet tillsammans.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá mun ek gefa þérbauginn Draupni,þanns brendi á báli Baldrs;Átta eru jafnhöfgiralls niðar hanshina níundu nótt.
Då ger jag digringen Draupnir,den som brann på Balders bål;åtta är lika tungaalla hans avkomlingarvar nionde natt.

Svensk översättning: egen översättning.

Baug ek þigg eigi,þótt þú honum bjóðir;eigi em ek gullvanr;á Gymis görðumgull ok gersimarer mér allt saman at hafa.
Ringen tar jag inte,fastän du bjuder den;jag är inte fattig på guld;på Gymirs gårdarguld och klenoderhar jag allt att dela.

Svensk översättning: egen översättning.

Sér þú, mær, þetta,hvassa ok hjaldrmeri,þat er ek hefi í hendi hér?Höfuð þér höggva mun ek,nema þú samþykkisk mer,ok svara at þér þykki vel.
Ser du, mö, detta,detta hvassa och stridsljudande,som jag håller i handen här?Huvudet hugger jag av digom du inte håller med migoch svarar att du tycker väl om det.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat mun ek gefa þér,glaðr ok svörðr,þar sem þú ert at búa;Þrjóta munka ek þessþér at gjaldaat þú neitar mér gjafarnar.
Det ger jag dig,glatt och med svärd,där du nu bor;jag ska inte sluta med detatt betala digför att du nekar mig gåvorna.

Svensk översättning: egen översättning.

Munka ek þiggjaat þér ungr þjóðannþessa lífs á líðr.Heill skaltu, Freyr,hinir fornu dagar,Byggvir ok Beyla.
Jag tar inte emotav dig, unge furstedetta livets förlopp.Heil vare du, Frey,och de gamla dagarna,Byggvir och Beyla.

Svensk översättning: egen översättning.

Þegn er mér þörfok þiggi ek þitt mál,ef þú gerir sem ek bið;Ungi jötunn,ek mun þér unna,ef þú villt hlýða.
En man behöver jagoch jag tar emot ditt talom du gör som jag ber;unge jätte,jag ska unna digom du vill lyda.

Svensk översättning: egen översättning.

Þögn þín þykjumkþreyja at fá;ek man þér gamall segja:Óss gefr ek þér,ef þú ert öðrum betri,ein ást allrar æfi.
Din tystnad tycks miglång att få slut på;jag ska tala gamla ord till dig:Ond ger jag dig,om du är bättre än andra,en kärlek för hela livet.

Svensk översättning: egen översättning.

Tamsvendi ek þik drep,þik skalk temja, mær,sem ek vill hafa þik;Gakk þér til Hrímnis,gakk þér til Hrímnis,þar ert þú þér hin launa.
Med tamningsstaven slår jag dig,jag ska tämja dig, mö,som jag vill ha dig;Gå till Hrímner,gå till Hrímner,dit hör du hemma.

Svensk översättning: egen översättning.

Þurs ríst ek þérok þría stafi,ergi ok œði ok óþola;svá ek þat af ríst,sem ek þat á reist,ef gerisk þörfar þess.
Þurs ristar jag för digoch tre stavar,omanhet och raseri och orolighet;så ristar jag av detsom jag ristade på,om det blir behov av det.

Svensk översättning: egen översättning.

Heiðinn örn,en þú á hnum sitrburt frá mönnum;líkr þér verðrsá er þik lítr,at þér verðr ógn til hjarta.
Hedin örn,och du sitter på honomborta från människor;lik dig ärden som ser dig,att skräck far till hans hjärta.

Svensk översättning: egen översättning.

Hrímgrímnir heitir þurs,er þik hafa munneðan nágrindar;þar þér vísirá viðar rótumgeita hland gefi.
Hrímgrímnir heter turs,han som ska äga dignedan dödsgrinden;där ska väktarevid trädets rötterge dig getamjölk.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat ek þér segi,ef þú til þess reiðr,at þér mun þverra öll þín gaman:aldri þú séröðrum göfgumer þér þykir gott at biðja.
Det säger jag dig,om du är arg för det,att all din glädje ska försvinna:aldrig ska du seen annan äradsom du tycker det är gott att be.

Svensk översättning: egen översättning.

Þurs ríst ek þérok þría stafi,ergi ok œði ok óþola;svá ek þat af ríst,sem ek þat á reist,ef gerisk þörfar þess.
Þurs ristar jag åter för digoch tre stavar,omanhet och raseri och orolighet;så ristar jag av detsom jag ristade på,om det blir behov av det.

Svensk översättning: egen översättning.

Hvar þú sér þú hinn svinni,þá mun þér þykjaöll þín þrá vera á þik;aldri þú ráðrhvárttveggjatil þíns frilla frams.
Var du än ser den klokeska det tyckas digatt all din längtan är på dig;aldrig rår dubådaderaför din älsklings framgång.

Svensk översättning: egen översättning.

Hrimgrímnir manþik alla daganiðr til heljar horfa;hér þér selrsveinn af skreytummeiri mein en mér.
Hrímgrímnir skadig alla dagarse nedåt mot Hel;här ger digen gosse av prydnadermer plåga än mig.

Svensk översättning: egen översättning.

Jötnar hlæja,en þú í Jötunheimumert til gáms höfð;máttu aldrimörgu faranema þér fylgi Freyr.
Jättar skrattaroch du i Jotunheimär till åtlöje hållen;du kan aldrigge dig i vägutan att Frey följer dig.

Svensk översättning: egen översättning.

Gapi þér níðstönger ek nú reist þér,þú vilt þér þetta hafa;hvars þú ferrá foldu,muntu þer finna rangt at vera.
Låt níðstången gapa för digsom jag nu rest för dig,du vill ha detta för dig;vart du än gårpå markenska du finna det galet att vara.

Svensk översättning: egen översättning.

Ristu þér, Skírnir,ok far þá aptr,þaðan ert þú kominn;sagðu þér at Barrier okkr bæði kunnig,skulum þar samir dveljas.
Res dig, Skírnir,och far då tillbaka,därifrån du kommit;säg att i Barri,som vi båda känner,ska vi dröja samman.

Svensk översättning: egen översättning.

Þegar ef Freyrspyrr þitt erendi,mun honum þat líka;en nótt einamun honum þykjasem níu nóttum sé.
Genast när Freyhör ditt ärendeska det glädja honom;men en enda nattska tyckas honomsom nio nätter vore.

Svensk översättning: egen översättning.

Skírnir kvað:Segðu mér þat, Freyr,fyr mér segir þú,hví ert þú svá þungr;hví ert þú svá gramr,fylkir, at hverjum degi?
Skírnir kvad:Säg mig detta, Frey,du talar inför mig,varför är du så tung;varför är du så grymherre, var dag?

Svensk översättning: egen översättning.

Hví skylda ek þér segiaungan þrátt minn,er þú ert af jötna ættar?Ljóss er mérá loptien myrkt mér ok hugr.
Varför skulle jag berättamin unga längtan för dig,du som är av jättars ätt?Ljus är det för migi luftenmen mörk är också min tanke.

Svensk översättning: egen översättning.

Gerd ek veitgullbjarta heitaGymis dóttur góða;armar hennaraf allri loftistanda log bjartar.
Gerðr vet jagheter guldbländandeGymirs goda dotter;hennes armarfrån hela luftenstrålar klara lågor.

Svensk översättning: egen översättning.

Þrár mér þærok þær mun mér þreyja,er ek hana sá:Áss ok álfar,þat veit engi maðr,ok er mér vill.
Längtansfull är jagoch den ska plåga mig,sedan jag såg henne;As och alfer,det vet ingen man,och det vill jag.

Svensk översättning: egen översättning.

Sagðu mér þat, Skírnir,er þú nú kominn,hvat þú erindis átt:hverr vann þik framfara til Jötunheimaok hitta Gymis dóttur?
Säg mig detta, Skírnir,nu du kommit,vad ditt ärende är:vem drev dig att faratill Jotunheimoch möta Gymirs dotter?

Svensk översättning: egen översättning.

Barri heitir,er vit bæði vitum,lundr lognfara;ok at níu nóttumþaðan mun Njörðs mærþér unna gamans.
Barri heter detsom vi båda känner,den vindstilla lunden;och om nio nätterdärifrån ska Njords möge dig glädje.

Svensk översättning: eigen översättning.

Centrala begrepp

  • ljóðaháttr , sångmåttet som dominerar Skírnismál; tre rader per halvstrof, varav den tredje är en fullrad
  • níð , ritual vanära och skambeläggning; stroferna 26-34 utgör den mest utarbetade níð-förbannelsen i Eddadiktningen
  • Hliðskjálf , Odens allseende tron; Freys olovliga bruk av den inleder dramat
  • Gerðr , jättinna och dotter till Gymir; hennes lysande skönhet och väg mot förening med Frey är diktens ämne
  • tamsvendi , tamningsstaven som Skírnir använder för att böja Gerðrs vilja; ett konkret magiskt redskap
  • þurs-runan , den tredje runan i äldre futharken; i Skírnismál en förbannelseruna kopplad till jättar och kaos
  • ergi , sexuell vanära och omanhet; en av de tre tillstånd Skírnir runar in i Gerðr (strof 26, 30)
  • Draupnir , Odens ring som föder åtta lika tunga ringar var nionde natt; erbjuds Gerðr som gåva och avvisas (strof 18-19)

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Att Skírnismál bevaras i Codex Regius och Hauksbók och är ett av de bäst bevarade eddakväden är textkritiskt fastslaget.

Att dikten handlar om Freys frieri till jättinnan Gerðr via tjänaren Skírnir är textens explicita innehåll och oomtvistat.

Att Freys svärd som ges bort i dikten kopplas till hans slutliga försvarslöshet mot Surtr vid Ragnarök (Völuspá strof 53; Lokasenna strof 42) är en välstödd intertextuell tolkning.

Att förbannelsestroferna (strof 26-36) representerar den mest utarbetade níð-traditionen i bevarad fornnordisk poesi är brett erkänt i forskningen (Cleasby-Vigfusson, Lindow 2001).

Att lunden Barri i slutstrofen är en fertilitetssymbol ("barr" = barrträd eller korn) har stöd i dikten och jämförande religionshistoria.

B Vad vi tror oss veta

Huruvida dikten är ett mytologiskt skapelseberättande om en guds frieri till jordens representant (Gerðr som jordens ande, Frey som fruktbarhetens gud) eller en dramatisk berättelse utan djupare allegorisk mening är omdebatterat.

Skírnirs roll har tolkats på olika sätt: som Freys alter ego, som en rituell aktör, eller som en självständig handlingsperson. Ingen konsensus finns.

Att förbannelsestroferna (strof 26-36) är ett senare tillägg till en ursprungligen kortare dikt är en texthistorisk hypotes med viss stöd i metriska analyser.

Om dikten speglar verkliga frieriseder och juridiska former (som att en man sänder ombud) eller är en mytologisk fantasi är diskuterat.

C Vad vi inte vet

Vad Gerðrs kapitulation egentligen innebär symboliskt (tvingat samtycke, rituell nödvändighet, kosmisk balans) är en öppen fråga som berör fornnordisk etik, kön och makt.

Om níð-förbannelsernas natur är att förstå som performativ magi (orden verkar i sig), social utpressning eller litterär retorik kan inte avgöras med säkerhet.

Varför Frey sitter på Hliðskjálf, Odens exklusiva tron, förklaras inte i dikten. Om detta är en avsiktlig transgression, ett misstag eller ett poetiskt grepp för att motivera handlingen är oklart.

Källor och vidare läsning

Primärkällor

  • Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.

Översättningar

  • Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
  • Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.

Vetenskapliga verk

  • Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
  • Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
  • Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
  • McKinnell, John. 2014. Essays on Eddic Poetry. Ed. Donata Kick and John D. Shafer. Toronto: University of Toronto Press.
  • Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.