Skírnismál
Skírnirs kväde
The Lay of Skírnir
Fyrtiotvå strofer om Freys längtan, Skírnirs färd och de förbannelserader som tvingade Gerðr att ge sitt ja
Sammanfattning
A
Skírnismál berättar om Frey, fruktbarhetsguden, som från Odens högsäte Hliðskjálf får syn på jättinnan Gerðr i Jotunheim. Han blir omedelbart drabbad av en svårartad kärlek och vägrar äta och sova. Hans tjänare Skírnir erbjuder sig att resa till Gerðr och frierena å hans vägnar, mot löfte om Freys oöverträffade svärd som byter sig i strid av sig självt.
Skírnir rider till Jotunheim, tar sig förbi eld och vakthundar, och möter Gerðr i hennes hall. Han bjuder henne äpplen, ett trollguld-armband och Odens ring Draupnir. Hon avvisar alla gåvor. Han hotar med sitt svärd. Hon ger inte vika. Då häver han en lång rad förbannelsestrofer (strof 26-36), de s.k. níðstrongarna, som lovar henne ett liv i vanära, begärslöshet och trolldomsplågad exil bland jättar.
Förbannelsen lyckas. Gerðr ger vika och bestämmer tid och plats: lunden Barri om nio nätter. Skírnir återvänder med beskedet. Dikten slutar med Freys sista ord om väntan, nio nätter som är en evighet för en älskande.
Dikten är central för förståelsen av fornnordisk frieri-magi och níð-traditionen. Förbannelsestroferna är de mest utarbetade i Eddadiktningen och sammankopplar erotisk makt, socialt skam och rituell utstötning.
Berättelsen
Þá gekk Skaði ok Njörðr,faðir Freys,til Freys ok spurðu,hví hann væri svá þungr.
Svensk översättning: egen översättning.
Segðu mér þat, Skírnir,áðr þú ríðr heðan,ok ek mun senda þik:Hví Freyr es svá þungrok mælir þegiá mörgum dögum?
Svensk översättning: egen översättning.
Ek þori at segja þér,svá sem ek sé þik,þótt ek þegi við þik:Á morgin sá ekí Gymis görðumganga mey fagra;
Svensk översättning: egen översättning.
Armar léu hennarok af þaðanalt lopt ok lögr;mér es sú mær kærarian manni kunnigt séhverjum.
Svensk översättning: egen översättning.
Ást mér gefrok at goðum líðrþat er hann Ann mér;Ek mun ríðaat Gymis görðumá þínum hesti hér.
Svensk översättning: egen översättning.
Mál er mér at ríðaá mörkum þurrumok at fara þaðanat Gymis görðum;Fúss em ek at faraen óttumk ek þóat ek hverfak eigi heim.
Svensk översättning: egen översättning.
Hestar þú áttok mik hafa skaltuþann er ríðr rökkva;sverð þér gef ekþat er sjálft mun vegjaef sá er horskr er heldur.
Svensk översättning: egen översättning.
Ríðr Skírnir til Jötunheimaat hitta Gerði.Hrossit hljóp svá hartat loginn brunnium ása brú.
Svensk översättning: egen översättning.
Hverr es þar riddinná rökkvum hestiok snýsk at mínum görðum?Leikr þér sváttá lendum mínum,kona ek þykjumk kunna.
Svensk översättning: egen översättning.
Hví ertu svá daufeða hvat þykjisk þú?At goðum gangi þér;Skaltu hér sjákynligt kvæðiof kynni kveldriðu?
Svensk översättning: egen översättning.
Gerðr er hon nefnd,gröf hon at goðumok alla vinar frændr;ek em Skírnirsendi mer Freyrat eiga hana til konu.
Svensk översättning: egen översättning.
Ek hugða atþær myndi einkarjöfnum megin mega;þvít ek hygg athvárttveggja muntil fulls fara.
Svensk översättning: egen översättning.
Hvar es nú faðir þinneða móðir þín,mær, en þú villt hitta?Ek mun honum segiaef hann vill heyrahvat ek er at kynna.
Svensk översättning: egen översättning.
Faðir minn es heimaok móðir mín er heima,mær, ok vili ek hitta þik;Munka ek þó segiaöllum jötna sonumhvar ek em at kynna.
Svensk översättning: egen översättning.
Ek fer þér gefaepli ellifugull all ósvipt,at þú Frey kveðirþér kærast veraallra líða líð.
Svensk översättning: egen översättning.
Epli þín ellifuek þigg aldrigi,gull all ósvipt;Munu vit Freyraldri samanlíf líða.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá mun ek gefa þérbauginn Draupni,þanns brendi á báli Baldrs;Átta eru jafnhöfgiralls niðar hanshina níundu nótt.
Svensk översättning: egen översättning.
Baug ek þigg eigi,þótt þú honum bjóðir;eigi em ek gullvanr;á Gymis görðumgull ok gersimarer mér allt saman at hafa.
Svensk översättning: egen översättning.
Sér þú, mær, þetta,hvassa ok hjaldrmeri,þat er ek hefi í hendi hér?Höfuð þér höggva mun ek,nema þú samþykkisk mer,ok svara at þér þykki vel.
Svensk översättning: egen översättning.
Þat mun ek gefa þér,glaðr ok svörðr,þar sem þú ert at búa;Þrjóta munka ek þessþér at gjaldaat þú neitar mér gjafarnar.
Svensk översättning: egen översättning.
Munka ek þiggjaat þér ungr þjóðannþessa lífs á líðr.Heill skaltu, Freyr,hinir fornu dagar,Byggvir ok Beyla.
Svensk översättning: egen översättning.
Þegn er mér þörfok þiggi ek þitt mál,ef þú gerir sem ek bið;Ungi jötunn,ek mun þér unna,ef þú villt hlýða.
Svensk översättning: egen översättning.
Þögn þín þykjumkþreyja at fá;ek man þér gamall segja:Óss gefr ek þér,ef þú ert öðrum betri,ein ást allrar æfi.
Svensk översättning: egen översättning.
Tamsvendi ek þik drep,þik skalk temja, mær,sem ek vill hafa þik;Gakk þér til Hrímnis,gakk þér til Hrímnis,þar ert þú þér hin launa.
Svensk översättning: egen översättning.
Þurs ríst ek þérok þría stafi,ergi ok œði ok óþola;svá ek þat af ríst,sem ek þat á reist,ef gerisk þörfar þess.
Svensk översättning: egen översättning.
Heiðinn örn,en þú á hnum sitrburt frá mönnum;líkr þér verðrsá er þik lítr,at þér verðr ógn til hjarta.
Svensk översättning: egen översättning.
Hrímgrímnir heitir þurs,er þik hafa munneðan nágrindar;þar þér vísirá viðar rótumgeita hland gefi.
Svensk översättning: egen översättning.
Þat ek þér segi,ef þú til þess reiðr,at þér mun þverra öll þín gaman:aldri þú séröðrum göfgumer þér þykir gott at biðja.
Svensk översättning: egen översättning.
Þurs ríst ek þérok þría stafi,ergi ok œði ok óþola;svá ek þat af ríst,sem ek þat á reist,ef gerisk þörfar þess.
Svensk översättning: egen översättning.
Hvar þú sér þú hinn svinni,þá mun þér þykjaöll þín þrá vera á þik;aldri þú ráðrhvárttveggjatil þíns frilla frams.
Svensk översättning: egen översättning.
Hrimgrímnir manþik alla daganiðr til heljar horfa;hér þér selrsveinn af skreytummeiri mein en mér.
Svensk översättning: egen översättning.
Jötnar hlæja,en þú í Jötunheimumert til gáms höfð;máttu aldrimörgu faranema þér fylgi Freyr.
Svensk översättning: egen översättning.
Gapi þér níðstönger ek nú reist þér,þú vilt þér þetta hafa;hvars þú ferrá foldu,muntu þer finna rangt at vera.
Svensk översättning: egen översättning.
Ristu þér, Skírnir,ok far þá aptr,þaðan ert þú kominn;sagðu þér at Barrier okkr bæði kunnig,skulum þar samir dveljas.
Svensk översättning: egen översättning.
Þegar ef Freyrspyrr þitt erendi,mun honum þat líka;en nótt einamun honum þykjasem níu nóttum sé.
Svensk översättning: egen översättning.
Skírnir kvað:Segðu mér þat, Freyr,fyr mér segir þú,hví ert þú svá þungr;hví ert þú svá gramr,fylkir, at hverjum degi?
Svensk översättning: egen översättning.
Hví skylda ek þér segiaungan þrátt minn,er þú ert af jötna ættar?Ljóss er mérá loptien myrkt mér ok hugr.
Svensk översättning: egen översättning.
Gerd ek veitgullbjarta heitaGymis dóttur góða;armar hennaraf allri loftistanda log bjartar.
Svensk översättning: egen översättning.
Þrár mér þærok þær mun mér þreyja,er ek hana sá:Áss ok álfar,þat veit engi maðr,ok er mér vill.
Svensk översättning: egen översättning.
Sagðu mér þat, Skírnir,er þú nú kominn,hvat þú erindis átt:hverr vann þik framfara til Jötunheimaok hitta Gymis dóttur?
Svensk översättning: egen översättning.
Barri heitir,er vit bæði vitum,lundr lognfara;ok at níu nóttumþaðan mun Njörðs mærþér unna gamans.
Svensk översättning: eigen översättning.
Centrala begrepp
- ljóðaháttr , sångmåttet som dominerar Skírnismál; tre rader per halvstrof, varav den tredje är en fullrad
- níð , ritual vanära och skambeläggning; stroferna 26-34 utgör den mest utarbetade níð-förbannelsen i Eddadiktningen
- Hliðskjálf , Odens allseende tron; Freys olovliga bruk av den inleder dramat
- Gerðr , jättinna och dotter till Gymir; hennes lysande skönhet och väg mot förening med Frey är diktens ämne
- tamsvendi , tamningsstaven som Skírnir använder för att böja Gerðrs vilja; ett konkret magiskt redskap
- þurs-runan , den tredje runan i äldre futharken; i Skírnismál en förbannelseruna kopplad till jättar och kaos
- ergi , sexuell vanära och omanhet; en av de tre tillstånd Skírnir runar in i Gerðr (strof 26, 30)
- Draupnir , Odens ring som föder åtta lika tunga ringar var nionde natt; erbjuds Gerðr som gåva och avvisas (strof 18-19)
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Att Skírnismál bevaras i Codex Regius och Hauksbók och är ett av de bäst bevarade eddakväden är textkritiskt fastslaget.
Att dikten handlar om Freys frieri till jättinnan Gerðr via tjänaren Skírnir är textens explicita innehåll och oomtvistat.
Att Freys svärd som ges bort i dikten kopplas till hans slutliga försvarslöshet mot Surtr vid Ragnarök (Völuspá strof 53; Lokasenna strof 42) är en välstödd intertextuell tolkning.
Att förbannelsestroferna (strof 26-36) representerar den mest utarbetade níð-traditionen i bevarad fornnordisk poesi är brett erkänt i forskningen (Cleasby-Vigfusson, Lindow 2001).
Att lunden Barri i slutstrofen är en fertilitetssymbol ("barr" = barrträd eller korn) har stöd i dikten och jämförande religionshistoria.
B Vad vi tror oss veta
Huruvida dikten är ett mytologiskt skapelseberättande om en guds frieri till jordens representant (Gerðr som jordens ande, Frey som fruktbarhetens gud) eller en dramatisk berättelse utan djupare allegorisk mening är omdebatterat.
Skírnirs roll har tolkats på olika sätt: som Freys alter ego, som en rituell aktör, eller som en självständig handlingsperson. Ingen konsensus finns.
Att förbannelsestroferna (strof 26-36) är ett senare tillägg till en ursprungligen kortare dikt är en texthistorisk hypotes med viss stöd i metriska analyser.
Om dikten speglar verkliga frieriseder och juridiska former (som att en man sänder ombud) eller är en mytologisk fantasi är diskuterat.
C Vad vi inte vet
Vad Gerðrs kapitulation egentligen innebär symboliskt (tvingat samtycke, rituell nödvändighet, kosmisk balans) är en öppen fråga som berör fornnordisk etik, kön och makt.
Om níð-förbannelsernas natur är att förstå som performativ magi (orden verkar i sig), social utpressning eller litterär retorik kan inte avgöras med säkerhet.
Varför Frey sitter på Hliðskjálf, Odens exklusiva tron, förklaras inte i dikten. Om detta är en avsiktlig transgression, ett misstag eller ett poetiskt grepp för att motivera handlingen är oklart.
Källor och vidare läsning
Primärkällor
- Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.
Översättningar
- Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
- Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.
Vetenskapliga verk
- Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
- Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
- Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
- McKinnell, John. 2014. Essays on Eddic Poetry. Ed. Donata Kick and John D. Shafer. Toronto: University of Toronto Press.
- Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.
Svensk översättning: egen översättning.