Freyr sitter på Hliðskjálf och skådar ut över världen. Han ser en lysande kvinna, jättedottern Gerðr, och drabbas av omedelbar kärlek. Han sänder sin tjänare Skírnir att friera för hans räkning. Skírnir reser till Utgård och vinner till slut Gerðrs samtycke.
Þat er sagt at Freyr gekk einn dag til Hliðskjálfs ok leit þaðan of alla heima. Hann leit í Jötunheima ok sá þar konu fagra, þá er hon gekk frá skála föður síns. Af því er hann sá hana, þá varð hann brátt hugsjúkr af ástar þrá.
Det berättas att Freyr en dag gick till Hliðskjálf och skådade därifrån ut över alla världar. Han såg in i Jötunheimr och fick syn på en skön kvinna när hon gick ut från sin faders hall. Från det ögonblick han såg henne föll han omedelbart i kärlekslängtan.
Freyr sendi Skírni, þjón sinn, til Jötunheims at biðja Gerðar honum til handa. Skírnir fór ok fékk honum hennar heit, en því til gengis gaf Freyr Skírni sverð sitt, þat er sjálft vegr.
Freyr sände sin tjänare Skírnir till Jötunheimr för att friera till Gerðr å hans vägnar. Skírnir for och fick hennes löfte, men som betalning gav Freyr Skírnir sitt svärd, det som strider av sig självt.
Eddacitat
Segðu mér þat, Skírnir, áðr þú sér af soðli / ok stígir fóti niðr: / hvers ertu á ferð / eða hví ferr þú svá / einn í þursa þjóð?
Säg mig det, Skírnir, innan du stiger av sadeln och sätter foten ned: vad är ditt ärende, och varför far du ensam in bland jättarnas folk?