Gjukungernas dotter, Sigurds hustru och en av de mest tragiska gestalterna i eddadiktningen, driven av sorg och hämnd genom tre äktenskap.
Gudrun Gjukadotter är den centralaste kvinnliga gestalten i Völsungacykeln. Hon gifte sig med Sigurd och älskade honom djupt, men drömde olycksbådande drömmar inför hans ankomst. Efter Sigurds mord av hennes bröder sörjde hon så häftigt att hon inte förmådde gråta förrän Gullrönd övertygade henne att se hans ansikte en sista gång.
Gudrun tvingades sedan gifta sig med Atle, som dräpte hennes bröder Gunnar och Högne för att komma åt guldskatten. I sin hämnd dödade Gudrun Atles söner, serverade honom dem som mat och brände sedan hela hallen. Hennes öde skildras i Gudrunarkvidorna I, II och III, Atlakvidhan, Atlamál och Gudrunshvöt, och hon framträder som en kvinna vars liv formades av andras svek och våld.
Källor i Eddorna
- Guðrúnarkviða I
- Gudruns sorg efter Sigurds död. Egen översättning.
- Atlakviða
- Gudruns hämnd mot Atle. Egen översättning.
- Atlamál
- Den längre grönländska versionen av samma händelseförlopp. Egen översättning.
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Gudrun är belagd i ett av de mest omfattande diktkomplexen i den Poetiska Eddan och utgör ett av eddadiktningens starkaste porträtt av en kvinna.
B Vad vi tror oss veta
Forskare har sett i Gudrun ett historiskt substrat i burgundiska drottningar från 400-talet, men gestalten är starkt poetiskt omformad.