Guðrúnarkviða in fyrsta

Det första Gudrúnkvädet

The First Lay of Guðrún

27 strofer

Sammanfattning

A

Guðrúnarkviða I är en sorgedikt av enastående emotionell intensitet. Guðrún sitter vid den döde Sigurds bår, oförmögen att gråta. Kvinnor kommer för att trösta henne genom att berätta om sina egna sorger.

Gullrönd lyfter svepduken så att Guðrún ser Sigurds ansikte. Guðríns sorg bryter äntligen fram. Hon prisar Sigurd: han var den störste bland män, som en lök ovanför gräs, som en hjort bland andra djur, som guld bredvid grått silver.

Kvinnorna berättar sina egna sorgehistorier: Gjaflaug förlorade sju söner och en make, Herborg förlorade make, söner, moder, fader och bröder, alla till havs. Men ingen sorg mäter sig med Guðríns.

Brynhild förbannar Guðrún för hennes tårar. Dikten tillhör eddadiktningens mest gripande texter och har en elegisk ton som saknar motstycke i den nordiska litteraturen.

Berättelsen

Ár var þat,er Guðrún gorðisk at deyja,er hon sat sorgfullyfir Sigurði;né hon gret sem konur aðrarné hon klofnaðiné hon knátti vína.
Det var en gångdå Guðrún beredde sig att dö,när hon satt sörjandevid Sigurðs sida;hon grät ej som andra kvinnor,hon brast ej sönder,hon förmådde ej klaga.

Svensk översättning: egen översättning.

Gengu jarlaralsnotrir fram,þeir er hennar harðanhugar léttir vildu;þorir Guðrúnþeygi gráta,svá var hon hörð,hugr at springa.
Fram steg jarlarna,alla visa,de som villelätta hennes tunga hjärta;Guðrún vågadeändå ej gråta,så hårt var hon,hjärtat nära att brista.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá gengu gullnarGjúka dœtrfram til Guðrúnarat freista gráts;þorir Guðrúnþeygi gráta,svá var hon hörð,hugr at springa.
Då trädde framGjukes guldbesmyckade döttrarfram till Guðrúnför att locka fram gråten;Guðrún vågadeändå ej gråta,så hårt var hon,hjärtat nära att brista.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gjaflaug,Gjúka systir:'Þik veit ek mestanmann á moldu,þá er þú mestanmann á moldu misstr;'
Då sade Gjaflaug,Gjukes syster:'Jag vet att du förloratden störste mannen på jorden,den störste mannenpå jordens yta.'

Svensk översättning: egen översättning.

Né hon gret sem konur aðrarné hon klofnaðiné hon knátti vína,svá var hon hörð,hugr at springa,yfir gram liggja.
Hon grät ej som andra kvinnor,hon brast ej sönder,hon förmådde ej klaga,så hårt var hon,hjärtat nära att brista,liggande över sin konung.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Þú veizt eigi, fóstra,þótt þik frœðir,hvé þú skallt ungrivið göfgan búa.'Bað hún hyljaaf hræ konungs.
Då sade Gullrönd,Gjukes dotter:'Du förstår inte, fostermor,hur du än undervisar henne,hur hon som ungskall leva vid den ädle.'Hon befallde att lyftatäcket från konungskroppen.

Svensk översättning: egen översättning.

Hún sneri höfðihennar á kné sérok bað hána lítaá líkn vin síns:'Sé til Sigurðar',setti munn á mun,svá sem á gram gramgæfum saman.'
Hon vände hennes huvudmot sitt eget knäoch bad henne sepå sin käres ansikte:'Se på Sigurðr',lade mun mot mun,som man läggergoda gåvor för sin herre.'

Svensk översättning: egen översättning.

Leit Guðrúngeyja einu sinni,sá und lokkumlýðkonungs hár,ok blóðgar kinnarbragar líkr,ok döðlaðu augudróttins hennar.
Guðrún blickadeen enda gång,såg under lockarnafolkkonungens hår,och blodfläckade kinderlika en furste,och de slutna ögonenhos hennes herre.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kneyfði Guðrúnok gret fast,svá at tár runnutil grundar niðr,ok gól of grátgæsir í túni,fugls fráligafjöðrar á kvísl.
Då böjde sig Guðrúnoch grät häftigt,så att tårar rannned mot marken,och gässen skrek av gråtute på gårdsplanen,fågelns fjädrarvibrerande i vinden.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Ykkr vissi ek mestmanna lífaaf öllum konumok körlum saman;þá er þú kannt lífvið ljósan Sigurð.'
Då sade Gullrönd,Gjukes dotter:'Er kände jag störstbland de levandeav alla kvinnoroch män tillsammans;det var när du levdemed den strålande Sigurðr.'

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Guðrún,Gjúka dóttir:'Slíkr var minn Sigurðrmeðal sona Gjúkasem væri geirlaukrór grasi vaxinn,eða væri bjartr steinná band dreginn,jarknasteinnyfir öðrum dýrum.'
Då sade Guðrún,Gjukes dotter:'Sådan var min Sigurðrbland Gjukes sönersom om ett spjutslökväxte upp ur gräset,eller som en lysande stenträdd på ett band,en ädelstenovanför andra dyrbarheter.'

Svensk översättning: egen översättning.

Ek þóttumk minnmeðal manna,þann er Gjúka synirgæfum létu;nú em ek svá lítilsem lauf séá ölm viðieptir dauða hans.
Jag tyckte mig varabland männen,han som Gjukes sönerlät lyckan ledsaga;nu är jag så ringasom ett lövpå alm-trädefter hans död.

Svensk översättning: egen översättning.

Sakna ek í sætiok í sæingmins tryggva vinarGjúka sonar.Gunnar ok Högniganga mér hjá,svá kom á hlutinnhilmir minn dauðr.
Jag saknar i högsätetoch i sängenmin trogne vän,Gjukes son.Gunnar och Högnigår vid min sida,så kom det sig attmin hövding är död.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá gengu mínirgunnhrafnar,stórir ok stuttir,stafnir búnir;svá lá Sigurðrsleginn hestar,at gerðum mérGjúka synir.
Så gick minastridsgamar,stora och små,redo att flyga;så låg Sigurðrslagen bland hästarna,det var vad Gjukes sönervållade mig.

Svensk översättning: egen översättning.

Þekkjum ek Sigurðsem sé samanupp vaxinnulfi biturnar,eða væriaf öllum dýrumhjörtr einnyfir öðrum.
Jag kände Sigurðrsom om han vuxitupp tillsammanmed vassa ulvar,eller som om han voreav alla djurensam en hjortovanför de andra.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Herborg,dróttning Húnalands:'Ek á harðaraharmr at gráta;missta ek sjau sonasuðr í víking,átta bróður.
Då sade Herborg,drottning av Hunernas land:'Jag har tyngresorg att gråta;jag miste sju sönersöderut i viking,åtta bröder.

Svensk översättning: egen översättning.

Föður ok móðurfór ek at líkna,frændr mínir allirá floti drukknuðu,bræðr mínir allirá báti brunnu,ek varð at þjónaþjóðkonungi.',
Fader och modergick jag att lyfta om,alla mina fränderdrunknade på havet,alla mina bröderbrann i båten,jag tvingades tjänafolkkonungen.'

Svensk översättning: egen översättning.

Ek skóp ok saumlaðrskóp hvern morginek var þjónarþjóðkonungs kván;hon mik barðibitr reiðr,hverr dagrhvárrgi lengr.
Jag sydde och sömnadevarje morgon,jag var i tjänsthos folkkonungens hustru;hon slog migi bitter vrede,varje dagutan upphör.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gjaflaug,Gjúka systir:'Ek á harðaraharmr at gráta;missta ek sjau mannaok sex sona,bræðra tveggjaok bóanda.
Då sade Gjaflaug,Gjukes syster:'Jag har tyngresorg att gråta;jag miste sju mänoch sex söner,två bröderoch en make.

Svensk översättning: egen översättning.

Né hon gret sem konur aðrarné hon klofnaði,svá er Guðrúngrátit hafðivið hræ Sigurðarsveinn ok mær;svá kneyfði honknáttivélar.
Hon grät ej som andra kvinnor,hon brast ej sönder,så hade Guðrúngrätitvid Sigurðrs lik,pojke och mö;så böjde hon sigknäande.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá mælti Gjaflaug,Gjúka systir:'Þú ert, Guðrún,gört of harma,svá at þér munmargs mis líða;rað af þérráðit fara.'
Då sade Gjaflaug,Gjukes syster:'Du är, Guðrún,gjord för sorger,så att du fårsakna mycket;råd från digär försvunna.'

Svensk översättning: egen översättning.

Þrjár nátt ok þrjár dagarþótti mér vera,er ek hlóðumk harmrhveim es kynni;þá réð mérráðgjafi gott,ok kallaðimkkonungsins vin.
Tre nätter och tre dagartycktes det mig vara,medan jag lastade sorgenpå var och en som frågade;då gav migett gott råd,och kallade migkonungens vän.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Brynhildr,Buðla dóttir:'Sú á mann einnmanna bezt,er aldri grétof gram sínum,né hennar bræðrné bóandi.'
Då sade Brynhildr,Budles dotter:'Den äger bästbland alla mänsom aldrig grätöver sin herre,vare sig hennes brödereller make.'

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Þegi þú, Brynhildr,þat mál eru þín þungt,alls þú ertöllum könum verst,ok hvatt tilhans dauða.'
Då sade Gullrönd,Gjukes dotter:'Tig, Brynhildr,dina ord är tunga,eftersom du ärsämst bland alla kvinnor,och eggadetill hans död.'

Svensk översättning: egen översättning.

Þá hlœgði Brynhildr,Buðla dóttir,einu sinniaf öllum hug,er hon heyrðiharma grátsGuðrúnar kvánarGjúka sonar.
Då log Brynhildr,Budles dotter,en enda gångav hela sitt hjärta,när hon hördesorgens gråtfrån Guðrún,Gjukes sons maka.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Hvat hlœgir þú,ill kván,er þú heyrðirharm at gráta?Hví máttu eigimál at þegja?'
Då sade Gullrönd,Gjukes dotter:'Varför skrattar du,onda kvinna,när du hördesorgens gråt?Varför kan du intehålla tyst?'

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Brynhildr,Buðla dóttir:'Týna ek þértárum þínum,þarfar þérþrekvirki mín;sé þú Guðrúngráta svá.'
Då sade Brynhildr,Budles dotter:'Jag skänker digdina tårar,mina kraftgärningargagnar dig;se, Guðrúngråter så.'

Svensk översättning: egen översättning.

Centrala begrepp

  • Guðrún , den sörjande huvudgestalten vars frusna sorg och utbrott bär hela dikten
  • Sigurðr , den döde hjälten som prisas i naturliknelser av enastående poetisk kraft
  • Brynhildr , hennes förbannelse över Guðríns tårar avslutar dikten med dramatisk kontrast

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Guðrúnarkviða I är bevarad i Codex Regius och placerad direkt efter Brot af Sigurðarkviðu.

Diktens struktur, den frusna sorgen som bryts genom att se den dödes ansikte, har paralleller i irisk och anglosaxisk elegisk diktning.

Naturliknelserna för Sigurd (lök/gräs, hjort/djur, guld/silver) tillhör en etablerad nordisk lovsångstradition och återfinns i skaldediktningen.

B Vad vi tror oss veta

Gjaflaug och Herborg är annars okända i den norröna litteraturen. Huruvida de speglar förlorade sagor eller är poetiska skapelser för denna dikt diskuteras.

Diktens förhållande till anglosaxisk elegisk tradition (jfr 'The Wife's Lament', 'Wulf and Eadwacer') har föranlett diskussion om gemensamt germanskt arv i elegisk diktning.

C Vad vi inte vet

Huruvida dikten ursprungligen framfördes som en ritual sorgeceremoni eller är en rent litterär komposition kan med nuvarande belägg inte avgöras.

Källor och vidare läsning

Primärkällor

  • Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.

Översättningar

  • Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
  • Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.

Vetenskapliga verk

  • Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
  • Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
  • de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
  • Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
  • Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.