Guðrúnarkviða in fyrsta
Det första Gudrúnkvädet
The First Lay of Guðrún
27 strofer
Sammanfattning
A
Guðrúnarkviða I är en sorgedikt av enastående emotionell intensitet. Guðrún sitter vid den döde Sigurds bår, oförmögen att gråta. Kvinnor kommer för att trösta henne genom att berätta om sina egna sorger.
Gullrönd lyfter svepduken så att Guðrún ser Sigurds ansikte. Guðríns sorg bryter äntligen fram. Hon prisar Sigurd: han var den störste bland män, som en lök ovanför gräs, som en hjort bland andra djur, som guld bredvid grått silver.
Kvinnorna berättar sina egna sorgehistorier: Gjaflaug förlorade sju söner och en make, Herborg förlorade make, söner, moder, fader och bröder, alla till havs. Men ingen sorg mäter sig med Guðríns.
Brynhild förbannar Guðrún för hennes tårar. Dikten tillhör eddadiktningens mest gripande texter och har en elegisk ton som saknar motstycke i den nordiska litteraturen.
Berättelsen
Gengu jarlaralsnotrir fram,þeir er hennar harðanhugar léttir vildu;þorir Guðrúnþeygi gráta,svá var hon hörð,hugr at springa.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá gengu gullnarGjúka dœtrfram til Guðrúnarat freista gráts;þorir Guðrúnþeygi gráta,svá var hon hörð,hugr at springa.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gjaflaug,Gjúka systir:'Þik veit ek mestanmann á moldu,þá er þú mestanmann á moldu misstr;'
Svensk översättning: egen översättning.
Né hon gret sem konur aðrarné hon klofnaðiné hon knátti vína,svá var hon hörð,hugr at springa,yfir gram liggja.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Þú veizt eigi, fóstra,þótt þik frœðir,hvé þú skallt ungrivið göfgan búa.'Bað hún hyljaaf hræ konungs.
Svensk översättning: egen översättning.
Hún sneri höfðihennar á kné sérok bað hána lítaá líkn vin síns:'Sé til Sigurðar',setti munn á mun,svá sem á gram gramgæfum saman.'
Svensk översättning: egen översättning.
Leit Guðrúngeyja einu sinni,sá und lokkumlýðkonungs hár,ok blóðgar kinnarbragar líkr,ok döðlaðu augudróttins hennar.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kneyfði Guðrúnok gret fast,svá at tár runnutil grundar niðr,ok gól of grátgæsir í túni,fugls fráligafjöðrar á kvísl.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Ykkr vissi ek mestmanna lífaaf öllum konumok körlum saman;þá er þú kannt lífvið ljósan Sigurð.'
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Guðrún,Gjúka dóttir:'Slíkr var minn Sigurðrmeðal sona Gjúkasem væri geirlaukrór grasi vaxinn,eða væri bjartr steinná band dreginn,jarknasteinnyfir öðrum dýrum.'
Svensk översättning: egen översättning.
Ek þóttumk minnmeðal manna,þann er Gjúka synirgæfum létu;nú em ek svá lítilsem lauf séá ölm viðieptir dauða hans.
Svensk översättning: egen översättning.
Sakna ek í sætiok í sæingmins tryggva vinarGjúka sonar.Gunnar ok Högniganga mér hjá,svá kom á hlutinnhilmir minn dauðr.
Svensk översättning: egen översättning.
Svá gengu mínirgunnhrafnar,stórir ok stuttir,stafnir búnir;svá lá Sigurðrsleginn hestar,at gerðum mérGjúka synir.
Svensk översättning: egen översättning.
Þekkjum ek Sigurðsem sé samanupp vaxinnulfi biturnar,eða væriaf öllum dýrumhjörtr einnyfir öðrum.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Herborg,dróttning Húnalands:'Ek á harðaraharmr at gráta;missta ek sjau sonasuðr í víking,átta bróður.
Svensk översättning: egen översättning.
Föður ok móðurfór ek at líkna,frændr mínir allirá floti drukknuðu,bræðr mínir allirá báti brunnu,ek varð at þjónaþjóðkonungi.',
Svensk översättning: egen översättning.
Ek skóp ok saumlaðrskóp hvern morginek var þjónarþjóðkonungs kván;hon mik barðibitr reiðr,hverr dagrhvárrgi lengr.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gjaflaug,Gjúka systir:'Ek á harðaraharmr at gráta;missta ek sjau mannaok sex sona,bræðra tveggjaok bóanda.
Svensk översättning: egen översättning.
Né hon gret sem konur aðrarné hon klofnaði,svá er Guðrúngrátit hafðivið hræ Sigurðarsveinn ok mær;svá kneyfði honknáttivélar.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá mælti Gjaflaug,Gjúka systir:'Þú ert, Guðrún,gört of harma,svá at þér munmargs mis líða;rað af þérráðit fara.'
Svensk översättning: egen översättning.
Þrjár nátt ok þrjár dagarþótti mér vera,er ek hlóðumk harmrhveim es kynni;þá réð mérráðgjafi gott,ok kallaðimkkonungsins vin.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Brynhildr,Buðla dóttir:'Sú á mann einnmanna bezt,er aldri grétof gram sínum,né hennar bræðrné bóandi.'
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Þegi þú, Brynhildr,þat mál eru þín þungt,alls þú ertöllum könum verst,ok hvatt tilhans dauða.'
Svensk översättning: egen översättning.
Þá hlœgði Brynhildr,Buðla dóttir,einu sinniaf öllum hug,er hon heyrðiharma grátsGuðrúnar kvánarGjúka sonar.
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Gullrönd,Gjúka dóttir:'Hvat hlœgir þú,ill kván,er þú heyrðirharm at gráta?Hví máttu eigimál at þegja?'
Svensk översättning: egen översättning.
Þá kvað þat Brynhildr,Buðla dóttir:'Týna ek þértárum þínum,þarfar þérþrekvirki mín;sé þú Guðrúngráta svá.'
Svensk översättning: egen översättning.
Centrala begrepp
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Guðrúnarkviða I är bevarad i Codex Regius och placerad direkt efter Brot af Sigurðarkviðu.
Diktens struktur, den frusna sorgen som bryts genom att se den dödes ansikte, har paralleller i irisk och anglosaxisk elegisk diktning.
Naturliknelserna för Sigurd (lök/gräs, hjort/djur, guld/silver) tillhör en etablerad nordisk lovsångstradition och återfinns i skaldediktningen.
B Vad vi tror oss veta
Gjaflaug och Herborg är annars okända i den norröna litteraturen. Huruvida de speglar förlorade sagor eller är poetiska skapelser för denna dikt diskuteras.
Diktens förhållande till anglosaxisk elegisk tradition (jfr 'The Wife's Lament', 'Wulf and Eadwacer') har föranlett diskussion om gemensamt germanskt arv i elegisk diktning.
C Vad vi inte vet
Huruvida dikten ursprungligen framfördes som en ritual sorgeceremoni eller är en rent litterär komposition kan med nuvarande belägg inte avgöras.
Källor och vidare läsning
Primärkällor
- Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.
Översättningar
- Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
- Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.
Vetenskapliga verk
- Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
- Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
- de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
- Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
- Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.
Svensk översättning: egen översättning.