Guðrúnarkviða in þriðja

Det tredje Gudrúnkvädet

The Third Lay of Guðrún

11 strofer

Sammanfattning

A

Guðrúnarkviða III är en kort dramatisk dikt om en renhetsprövning. Guðrún anklagas av sin tjänarinna Herkja för otrohet med Þjóðrekr.

Guðrún måste bevisa sin oskuld genom kittelordalie: hon sänker handen i kokande vatten och drar upp ädelstenar oskadad. Herkja, tvingad till samma prov, bränns och släpas till ett kärr.

Dikten är en av få eddadikter som behandlar ordaliemotivet och visar inflytande från kontinentalgermansk rättstradition.

Berättelsen

Herkja hét ambáttAtla,hon hafði verithýrr hans mesta;hon sagði Atlaum Guðrúnu,at þær hefðiÞjóðrekr í hvílu.
Herkja hette en trälkvinnahos Atli,hon hade varithans älsklingssläktka;hon sade till Atliom Guðrún,att hon och Þjóðrekrhade legat tilsammans.

Svensk översättning: egen översättning.

Atli gekk þáí einmælimeð Þjóðrekþjóðkonungi;"hvat hefir þú héraf Guðrúnueða hefir þúhennar beðit?"
Atli gick dåtill enskilt samtalmed Þjóðrekr,folkkonungen;"vad har du gjortmed Guðrún här,eller har du sökthennes säng?"

Svensk översättning: egen översättning.

"Þess mun ek verðaat vita við þik,hvart þú fregnat fullu mér;þá er Guðrúní garð gekk,var ek hanahugr at kenna."
"Det skall jag låtadig få veta:om du frågar migtill fullo;när Guðrúngick in på gården,kände jag henneigen i hjärtat."

Svensk översättning: egen översättning.

"Hvat er þér Guðrún,Gjúka dóttir,hin bezta konaborinn í heimi?Eða hvar er þérhersveit þín?Fékk þú til þessat fara af löndum?"
"Vad är Guðrún för dig,Gjukis dotter,den bästa kvinnafödd i världen?Och var är nudin krigsskara?Tvingades dufly ditt land?"

Svensk översättning: egen översättning.

Þjóðrekr svaraði,þróttr var honum á:"Þat mun ek verðaat vita við þik;eigi mynda ekAtla kvillaá dróttninginduga at standa."
Þjóðrekr svarade,kraft var i honom:"Det skall jag låtadig veta om mig;jag skulle aldrigsvika Atligenom attstå drottningen bi."

Svensk översättning: egen översättning.

Fór Þjóðrekr þaðan,fór hann undan;Atli var reiðr,rann honum á;er gekk Guðrúngegn at honum,ok spurði hann,hvat þat væri.
Þjóðrekr gick sin väg,han lämnade platsen;Atli var vred,vredens raseri föll över honom;då gick Guðrúnemot honom,och frågade honomvad det var.

Svensk översättning: egen översättning.

"Sagði mér Herkjahér í gær,at þú ok Þjóðrekrí þak sofið;muntu þú gangatil ketils hvers,ok leysa þikaf lýðungi."
"Herkja berättade för mighär i går,att du och Þjóðrekrsov under samma tak;du skall gåtill den kokande kitteln,och fria diginför folket."

Svensk översättning: egen översättning.

Guðrún gekk þáglaðlig til ketils,hvít handarí hvatan þrek;tók ór ketlikostum stórum,eptir í bálbrann laukar.
Guðrún gick dågladlynt till kitteln,med vita händeri det kokande vattnet;hon tog upp ur kittelndyrbara stenar,och i eldenbrann lökarna kvar.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá lét AtliHerkju þá ganga,ok sagði hennisœkja at ketli;brann hon þá uppbæði hendr ok fætr,ok leiddu hanaí fen myrkt.
Då lät AtliHerkja gå fram,och befallde hennesöka kitteln;hon brändes svårtpå både händer och fötter,och de ledde hennetill det mörka träsket.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá varð Guðrúnuguðr at launaðr,er hennar sakarsannliga renndu;Þjóðrekr gleymdiþar af sér,var þar á hvílðuhvárt þeira.
Så vedergälldes Guðrúnsegern i striden,när hennes anklagarerätt och riktigt föll;Þjóðrekr glömdesedan sig där,och de tvåfann vila hos varandra.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat er síðansagt í þjóðum,at Guðrúngeymðisk lengifrá öðrum konumöllu besta,er hon lifðilanga stund.
Det berättas sedanbland folken,att Guðrúnhöll sig längeöverlägsen allaandra kvinnor,medan hon levdelänge därefter.

Svensk översättning: egen översättning.

Centrala begrepp

  • Guðrún , den anklagade drottningen som bevisar sin oskuld genom gudomlig prövning
  • Þjóðrekr , den kontinentalgermanske hjälten vars närvaro vid Atlis hov speglar sagotraditionens geografiska räckvidd

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Guðrúnarkviða III är bevarad i Codex Regius.

Kittelordaliet var en verklig rättslig praxis i medeltida Skandinavien och på kontinenten. Diktens skildring stämmer överens med kända ordalieprocedurer.

B Vad vi tror oss veta

Diktens sena datering (troligen 1100-1200-tal) stöds av ordaliemotivets kristna konnotationer och det relativt sena språket.

Förhållandet mellan Guðrún och Þjóðrekr i dikten, huruvida det antyder en faktisk relation eller enbart en falsk anklagelse, diskuteras.

C Vad vi inte vet

Herkjas identitet utanför denna dikt är okänd. Huruvida hon speglar en äldre sagotradition eller är en poetisk skapelse kan med nuvarande belägg inte avgöras.

Källor och vidare läsning

Primärkällor

  • Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.

Översättningar

  • Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
  • Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.

Vetenskapliga verk

  • Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
  • Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
  • de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
  • Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.