Det gapande tomrummet i tiden före tiden, mellan Niflheim och Muspelheim.
Ginnungagap, 'det gapande tomrummet' eller 'det magiskt laddade gapet', är den urtida tomhet som föregick skapelsen. I Völuspás inledning antyder skalden en tid innan haven, träden och himlen fanns, då ingenting var. Grímnismál och Gylfaginning preciserar bilden: i norr låg det iskalla Niflheimr med sina gifttyngda floder, Élivágar, och i söder flammade Múspellsheimr med eld. Däremellan gäspade Ginnungagap, fritt och tomt.
Skapelsen skedde när isen från norr och gnistorna från söder möttes mitt i gapet. Isen smälte och det uppstod en rimfrostvarelse, urjätten Ymir. Ur hans svettande kropp bildades de första varelserna. Korna Auðhumla slickade saltstensblock och frammanade Búri, gudarnas anfader. Gudarnas kamp mot jättarnas stam börjar alltså i Ginnungagap, och utan detta gap hade varken gudar eller människor existerat.
Namnet tolkas ofta som sammansatt av 'ginnr' (vidgapad, tom, eller magisk) och 'gap' (avgrund, öppning). Snorre verkar förstå platsen som en konkret geografisk tomhet mellan de två primordala zonerna, men den poetiska traditionen antyder snarare en konceptuell föreexistens utan form. Paralleller finns i andra indoeuropeiska kosmogonimyter, där kaos eller tomhet föregår ordningen.
Källor i Eddorna
- Völuspá 3
- Völvan beskriver urtiden innan skapelsen, då Ginnungagap var den enda verkligheten.
- Vafþrúðnismál 31
- Vafþrúðnir svarar på Odens frågor om Ymirs ursprung och Ginnungagaps roll i skapelseberättelsen.
- Gylfaginning 4-8
- Snorre ger den mest detaljerade beskrivningen av Ginnungagap, isens och eldens möte, samt Ymirs uppkomst.
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Ginnungagap är det urtida tomrum som existerade innan kosmos skapades, beläget mellan Niflheimr och Múspellsheimr.
Ymir bildades när is och eld möttes i gapet; hans kropp användes sedan av gudarna för att skapa världen.
Auðhumla, urkon, återfinns konsekvent i källorna som den som närar Ymir och avslöjar Búri.
B Vad vi tror oss veta
Om 'ginnr' i namnet betyder 'magisk' eller enbart 'vidgapad/tom' är lingvistiskt omdiskuterat.
Huruvida Ginnungagap är en rent geografisk plats eller en metaforisk beskrivning av ett tillstånd av icke-existens debatteras bland forskare.
Möjliga paralleller till nordisk skapelsemytologi och andra indoeuropeiska traditioner är omdebatterade.
C Vad vi inte vet
Om Ginnungagap fortfarande existerar som en plats i kosmos efter skapelsen, eller om den upphörde att existera, är okänt.
Ginnungagaps exakta kosmologiska position i relation till Yggdrasil och de nio världarna specificeras inte i källorna.
Om Ginnungagap har något öde vid Ragnarök eller om det på nytt uppstår efter världens förstörelse är inte behandlat i de bevarade texterna.