Þrymskviða

Kvädet om Trym

The Lay of Thrym

32 strofer

Sammanfattning

A

Þrymskviða är en av de mest kända och underhållande dikterna i Poetiska Eddan. Tor vaknar och upptäcker att hans hammare Mjölnir är stulen. Loke flyger till Jotunheim i Freyjas fjäderhamn och får reda på att jätten Trym har begravt hammaren åtta mil under jorden. Priset för att få tillbaka den: Freyja som brud.

Freyja vägrar med sådan kraft att hennes halsband Brísingamen brister. Heimdallr föreslår att Tor förkläds till brud med slöja, nycklar och Brísingamen. Loke följer med som tärninna. I Trym hall äter 'bruden' en hel oxe, åtta laxar och dricker tre kar mjöd. Loke bortförklarar det hela: Freyja har inte ätit på åtta nätter av längtan.

När Trym lyfter slöjan för att kyssa bruden ryser han inför de brinnande ögonen. Loke: hon har inte sovit på åtta nätter. Trym beordrar Mjölnir framlagd i brudens knä för att viga paret. Tors hjärta skrattar i bröstet (strof 27). Han griper hammaren, slår ihjäl Trym och hela jättesläkten.

Dikten är ovanlig i sitt genomgående komiska tonfall. Den har inga prosainslag och håller fornyrðislag genomgående.

Berättelsen

Reiðr var þá Vingþórr,er hann vaknaðiok síns hamarsum saknaði;skegg nam at hrista,skör nam at dýja,réð Jarðar burrum at þreifask.
Vred var då Vingþórrnär han vaknadeoch sin hammaresaknade;skägget skakade han,håret rusade han,Jörds son sökteomkring sig.

Svensk översättning: egen översättning.

Ok hann þat orðaallz fyrst um kvað:"Heyrðu, Loki,hvat ek nú mæli,er eigi veitjarðar hverginé upphimins:áss er stolinn hamri!"
Och han dessa ordförst av allt sade:"Hör, Loke,vad jag nu säger,som ingen vetvarken på jordeneller i höjden:en as har fått sin hammare stulen!"

Svensk översättning: egen översättning.

Gengu þeir fagraFreyju túna,ok hann þat orðaallz fyrst um kvað:"Muntu mér, Freyja,fjaðrhams ljá,ef ek þinn hamarfæ at hitta?"
De gick till Freyjasfagra gårdar,och han dessa ordförst av allt sade:"Vill du mig, Freyja,låna fjäderhamnen,om jag din hammarekan finna?"

Svensk översättning: egen översättning.

"Þó mynda ek gefa þér,þótt ór gulli væri,ok þó selja,þótt ór silfri væri."
"Den skulle jag ge dig,vore den än av guld,och lämna dig den,vore den av silver."

Svensk översättning: egen översättning.

Fló þá Loki,fjaðrhamr dunði,unz fyr útan komása garðaok fyr innan komjötna heima.Þrymr sat á haugi,þursa dróttinn.
Då flög Loke,fjäderhamnen dånade,tills han kom utomasarnas gårdaroch kom innanförjättarnas hem.Trym satt på en hög,jättarnas herre.

Svensk översättning: egen översättning.

Þrymr sat á haugi,þursa dróttinn,greyjum sínumgullbond sneriok mörum sínumman jafnaði.Auðr átti hann gnóga,gull nauðigr var.
Trym satt på en hög,jättarnas herre,flätade guldbandåt sina hundaroch strök sina hästarom manken.Gods ägde han i mängd,guldet trängdes.

Svensk översättning: egen översättning.

"Hverr er ása?Hverr er álfa?Hví ertu einn kominní Jötunheima?"
"Hur står det till med asarna?Hur står det till med alferna?Varför är du ensam kommentill Jötunheim?"

Svensk översättning: egen översättning.

"Illt er með ásum,illt er með álfum.Hefir þú Hlórriðahamar um folginn?""Ek hefi Hlórriðahamar um folginnátta röstumfyr jörð neðan;hann engi maðraftr um heimtir,nema færi mérFreyju at kván."
"Illa står det till med asarna,illa med alferna.Har du gömt Hlórridashammare?""Jag har gömt Hlórridashammareåtta rasterunder jord;ingen manhämtar den tillbaka,såvida han inte för migFreyja som brud."

Svensk översättning: egen översättning.

Fló þá Loki,fjaðrhamr dunði,unz fyr útan komjötna heimaok fyr innan komása garða.Þar mœtti hann Þórá miðjum vegi,hann þat orðaallz fyrst um kvað:
Då flög Loke,fjäderhamnen dånade,tills han kom utomjättarnas hemoch kom innanförasarnas gårdar.Där mötte han Tormitt på vägen,han dessa ordtalade först av allt:

Svensk översättning: egen översättning.

"Hefir þú erindisem erfiði?Segðu á loftilöngar tíðindi.Oft sitjandisögur um fellrok liggandilygi um bellr."
"Har du ärendeliksom arbete?Berätta i luftende långa nyheterna.Den som sitterlåter ofta sägner falla,och den som liggerspyr ut lögner."

Svensk översättning: egen översättning.

"Þrymr hefir þinn hamar,þursa dróttinn;hann engi maðraftr um heimtir,nema honum færiFreyju at kván."
"Trym har din hammare,jättarnas herre;ingen manhämtar den tillbaka,såvida han inte fårFreyja som brud."

Svensk översättning: egen översättning.

Gengu þeir fagraFreyju at finna,ok hann þat orðaallz fyrst um kvað:"Bittu þik, Freyja,brúðar líni,vit skulum akatvau í Jötunheima."
De gick att finnaden fagra Freyja,och han dessa ordsade först av allt:"Bind dig, Freyja,i brudslöja,vi skall åka bådatill Jötunheim."

Svensk översättning: egen översättning.

Reiðr varð þá Freyjaok fnasaði,allr ása salrundir bifðisk;stökk þat it miklamen Brísinga:"Mik veiztu verðavergjarnasta,ef ek ek með þérí Jötunheima."
Vred blev då Freyjaoch flåsade,hela asarnas saldarrade därunder;det väldigaste smycketBrísingamen spratt av:"Du vet att jag voreden mannagalnaste,om jag for med digtill Jötunheim."

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kváðusk æsirallir á þingiok ásynjurallar á máli,hvé þeir Hlórriðahamar um sœtti.
Då samlades asarnaalla på tingoch asynjornaalla till råds,hur de skulle hämtaHlórridas hammare.

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Heimdallr,hvítastr ása,vissi hann vel framsem vanir aðrir:"Bindum við Þór þábrúðar líni,hafi hann it miklamen Brísinga."
Då sade Heimdall,den vitaste av asar,han visste väl framåtsom övriga vaner:"Låt oss klä Tori brudslöja,han bär det väldigasteBrísingamen."

Svensk översättning: egen översättning.

"Látum und honumlínu hrynja,hafi hann brúðarlín á höfði,látum á honumlykla hrynja,kvennváðir fallium kné honum,en á brjóstibreiðar steinar,ok hagligaum höfuð typpum!"
"Låt linnedukfalla kring honom,han bär brudslöjapå sitt huvud,låt nycklar klingavid hans sida,kvinnokläder fallatill hans knän,och på bröstetbreda stenar,och med skicklighetkröner vi hans huvud!"

Svensk översättning: egen översättning.

Hljóp þá Loki,lævíss aesir,en þeir Jötunheimá hið forna gengu;riðu þeir hart,en hlóðu fjöll,brann jörð loga,fór Ásgarðr at skjálfa.
Loki sprang fram,den listige asen,och de for mot Jötunheimpå den gamla vägen;de red hårt,bergen brakade,jorden brann av lågor,Ásgarðr skakade.

Svensk översättning: egen översättning.

Þrymr sat á haugi,þursa dróttinn,grey sínagullböndum batt;meri sínarat mana jafnar,kýr sínargullhornaðar.
Þrymr satt på högen,jättarnas herre,sina hundarband han med guldkedjor;sina stonliknade manen,sina korvar guldhörnade.

Svensk översättning: egen översättning.

Hvat er með ásum?Hvat er með álfum?Hví ertu einn kominní Jötunheima?Þrymr mælti þá,þursa dróttinn:'Á ek gull gnógtok Freyju vantar.'
Vad sker bland asarna?Vad sker bland alferna?Varför kom du ensamtill Jötunheim?Þrymr sade då,jättarnas herre:'Jag har guld i överflöd,det är bara Freyja som fattas.'

Svensk översättning: egen översättning.

Snemma um kvelditkómu þar tiliotna þjóðarok öl krefjast;einn ox átátta laxa,krásir allarþær er konur skyldu.
Tidigt om kvällenkom det ditjättarnas folkoch begärde öl;en hel oxe åt hon,åtta laxar,alla läckerhetersom var ämnade för kvinnor.

Svensk översättning: egen översättning.

Át vætr Freyjafyr átta nætr,svá var hon óðfúsí Jötunheima;en hon drakkþrjár ambáttiraf meði mjaðar,hvat máttu þat þursar þiggja?
Freyja åt ingentingpå åtta nätter,så ivrig var honatt komma till Jötunheim;och hon dracktre tunnorav mjöden,hur kunde jättarna ta emot det?

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Þrymr,þursa dróttinn:'Hvar sastu brúðirbíta hvassara?Sák-a ek brúðirbíta breiðara,né inn meira mjöðmey of drekka.'
Då sade Þrymr,jättarnas herre:'Var har du sett en brudbita skarpare?Jag har aldrig sett en brudbita bredare,eller en mödricka mer mjöd.'

Svensk översättning: egen översättning.

Sat in alsnotraambótt fyrir,er orð of fannvið jötuns máli:'Óðfús er Freyjaí Jötunheima,átta nætrsvaf hon aldregi.'
Den allkloke tjänaren satt frammeoch fann ordmot jättens tal:'Freyja är ivrigatt nå Jötunheim,åtta nättersov hon inte alls.'

Svensk översättning: egen översättning.

Lítr nam und línuLoki at sjá,brúðr var Þrymrat búa við kyssa;hlaup hann aftrof höll alla:'Hví eru öndóttaugu Freyju?'
Þrymr lyfte slöjanför att kyssa bruden;han for tillbakatvärs över salen:'Varför är Freyjas ögonså hemska att se,som om eldbrann i dem?'

Svensk översättning: egen översättning.

Sat in alsnotraambótt fyrir,er orð of fannvið jötuns máli:'Óðfús er Freyjaí Jötunheima,átta nætrsvaf hon aldregi,þvíat hon önd er,ögn er í augum.'
Den allkloke tjänaren satt frammeoch fann ordmot jättens tal:'Freyja är ivrigatt nå Jötunheim;åtta nättersov hon inte alls,därför är hon uppretad,och elden bränner i ögonen.'

Svensk översättning: egen översättning.

Þá kvað þat Þrymr,þursa dróttinn:'Berið inn hamarbrúði at vígja,leggið Mjöllnií meyjar kné,vígið okkr samanVárar hendi!'
Då sade Þrymr,jättarnas herre:'Bär in hammarenför att helga bruden,lägg Mjölneri möns knä,vig oss sammanmed Várs hand!'

Svensk översättning: egen översättning.

Hlóg Hlórriðahugr í brjósti,er harðhugaðrhamar þekkði;Þrym drap hann fyrstan,þursa dróttinn,ok ætt jötunsalla lamði.
Hlórriðis hjärtaskrattade i bröstetnär den hårdhjärtadekände igen hammaren;Þrymr slog han först,jättarnas herre,och jättesläktetsalla krossade han.

Svensk översättning: egen översättning.

Drap hann ina aldrnujötna systur,hon er brúðféarof beðit hafði;hon skel hlautfyr skelling,en hömrumhogg fyr hringa.
Han slog den gamlajättesystern,hon som hade bettom brudgåvor;hon fick en skallei stället för skänker,och hammarslagi stället för ringar.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá kom Óðins sonrendur at hamri,er hann Þrym hafðiþursa dróttinof vegit fyrstanok ætt jötunsalla lamití Jötunheimum.
Så fick Odins sonsin hammare åter,när han Trym hadejättarnas herreförst av alla slagitoch jättesläktetsalla krossati Jötunheim.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá kom Óðins sonraptr í goðheima,er hann hamar hafðiof heiðan heim.Fór hann allr þaðaní Ásgarðr upp,ok þar dvalðistdigurleikr ása.
Så återvände Odins sontill gudarnas hemnär han hade hammarentillbaka från hedningalandet.Han for därifrånupp till Ásgarðroch där dröjde han,asarnas starke.

Svensk översättning: egen översättning.

Þrymskviða er þetta.Þat er upp of rekitok hér af lýkt,lykðusk af vísum.Nú er kveðitkvæði þessa,er Þrymr hafðiþjafið Mjöllni.
Detta är Þrymskviða.Det är framförtoch här avslutat,avslutat med verser.Nu är sungendenna sång,om hur Þrymrstulit Mjölner.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá fékk Hlórriðihamar sinn aptr.Þat er sannast sagtat sínum degi.Freyja nam hlæja,fagr í sinni röð,en Þrymr firðistfrá fjöldi þursa.
Så fick Hlórriðisin hammare åter.Det är sannast sagtom den dagen.Freyja skrattade,skön i sin ordning,och Þrymr försvannbland jättarnas skara.

Svensk översättning: egen översättning.

Centrala begrepp

  • Mjölnir , Tors hammare, diktens centrala objekt; dess stöld driver hela handlingen
  • Brísingamen , Freyjas halsband som brister av hennes vrede (strof 13) och sedan bärs av den förklädde Tor
  • fjaðrhamr , fjäderhamnen som Freyja lånar ut till Loke; möjliggör flygning till Jotunheim
  • fornyrðislag , det narrativa versmåttet som Þrymskviða använder genomgående
  • Heimdallr , den gud som föreslår förklädnadsplanen; kallas 'vitast bland asar'
  • Þrymr , jättekungen som stjäl Mjölnir och kräver Freyja som brud; dödas av Tor vid bröllopsgillet

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Þrymskviða är bevarad enbart i Codex Regius (GKS 2365 4to). Den saknas i AM 748 I 4to.

Diktens fornyrðislag-meter är konsekvent genom hela texten, till skillnad från de flesta dialogdikter som använder ljóðaháttr.

Motivet med den korsklädde guden som återtar ett stulet föremål har paralleller i andra indoeuropeiska traditioner, bland annat i den vediska traditionen.

Brísingamen nämns i flera oberoende källor (Sörla þáttr, Húsdrápa, Gylfaginning), vilket bekräftar att smycket var en etablerad del av Freyja-traditionen.

B Vad vi tror oss veta

Dateringen av Þrymskviða är bland de mest omdebatterade i eddaforskningen. Äldre forskning (Bugge, Mogk) daterade den sent (1200-tal, möjligen påverkad av balladtradition); nyare forskning (de Vries, Turville-Petre) har argumenterat för en äldre datering, kanske 900-tal.

Huruvida diktens komiska ton speglar en karnevalisk eller parodisk tradition inom den fornnordiska kulturen, eller om den representerar en sen litterär lek med mytologiskt material, är föremål för diskussion.

Heimdallrs epitet 'vitast bland asar' och jämförelsen med vanerna (strof 15) har kopplats till teorin att Heimdallr ursprungligen var en vanagud. Bevisen är indirekta.

Relationen mellan Tors förklädnad och fornnordiska föreställningar om korsklädnad och ergi är komplex. Att en manlig gud ikläder sig kvinnokläder borde vara djupt skambelagt, men dikten behandlar det humoristiskt.

C Vad vi inte vet

Huruvida Þrymskviða bygger på en äldre myt om Mjölnirs stöld som även återfinns i andra (förlorade) versioner, eller om dikten är en unik komposition, kan med nuvarande källmaterial inte avgöras.

Den exakta rituella eller sociala kontexten för diktens framförande är okänd. Dess komiska karaktär har gett upphov till förslag om underhållningsdiktning vid gästabudssammanhang, men inget kan beläggas.

Strof 27:s 'Hlóg Hlórriða hugr í brjósti' (Tors hjärta skrattade i hans bröst) är en av eddadiktningens mest minnesvärdiga rader. Huruvida den hade en specifik formulaisk funktion i muntlig tradition eller är ett unikt poetiskt uttryck förblir en öppen fråga.

Källor och vidare läsning

Primärkällor

  • Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.

Översättningar

  • Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
  • Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.

Vetenskapliga verk

  • Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
  • Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
  • de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
  • Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
  • Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.
  • McKinnell, John. 2014. Essays on Eddic Poetry. Ed. Donata Kick and John D. Shafer. Toronto: University of Toronto Press.