Varför guld kallas Ægirs eld: vid Ægirs gästabud lyser guld upp hallen som eld i stället för fackla. Här bråkar Loki och dräper trälen Fimafengr (ramen till Lokasenna). Kapitlet förklarar också skaldernas metod att utvidga en kenning (nýgervingar) — havets eld blir åns och vattnets eld.
Fyrir hví er gull kallat eldr Ægis? Þessi saga er til þess, er fyrr er getit, at Ægir sótti heimboð til Ásgarðs, en er hann var búinn til heimferðar, þá bauð hann til sín Óðni ok öllum ásum á þriggja mánaða fresti. Til þeirar ferðar varð fyrst Óðinn ok Njörðr, Freyr, Týr, Bragi, Viðarr, Loki, svá ok ásynjur Frigg, Freyja, Gefjun, Skaði, Iðunn, Sif. Þórr var eigi þar. Hann var farinn í austrveg at drepa troll. En er goðin höfðu setzt í sæti, þá lét Ægir bera inn á hallargólf lýsigull, þat er birti ok lýsti höllina sem eldr, ok þat var þar haft fyrir ljós at hans veizlu, sem í Valhöllu váru sverðin fyrir eld. Þá sennti Loki þar við öll goð ok drap þræl Ægis, þann er Fimafengr hét. Annarr þræll hans er nefndr Eldir. Rán er nefnd kona hans, en níu dætr þeira, svá sem fyrr er ritat. At þeiri veizlu vannst allt sjálft, bæði vist ok öl ok öll reiða, er til veizlunnar þurfti. Þá urðu æsir þessir varir, at Rán átti net þat, er hon veiddi í menn alla, þá er á sæ kómu.
Varför kallas guld Ægirs eld? Denna saga är upphovet till det, som förr omtalats, att Ægir sökte gästabud i Ásgarðr; och när han var redo till hemfärd, bjöd han till sig Óðinn och alla asar om tre månaders frist. Till den färden kom först Óðinn och Njörðr, Freyr, Týr, Bragi, Víðarr, Loki, likaså asynjorna Frigg, Freyja, Gefjun, Skaði, Iðunn, Sif. Þórr var inte där; han hade farit österut för att dräpa troll. Och när gudarna hade satt sig i sätena, lät Ægir bära in på hallgolvet lysande guld, som lyste upp hallen som eld, och det brukades där till ljus vid hans gästabud, liksom svärden i Valhöll brukades till eld. Då kivades Loki där med alla gudar och dräpte Ægirs träl, den som hette Fimafengr. En annan träl hos honom heter Eldir. Rán heter hans hustru, och deras nio döttrar, som förr skrivits. Vid det gästabudet gjorde sig allt självt, både mat och öl och all redskap som behövdes till gästabudet. Då blev asarna varse att Rán ägde det nät som hon fångade i alla män som kom ut på havet.
Nú er þessi saga til þess, hvaðan af þat er, at gull er kallat eldr eða ljós eða birti Ægis, Ránar eða Ægis dætra. Ok af þeim kenningum er nú svá sett, at gull er kallat eldr sævar ok allra hans heita, svá sem Ægir eða Rán eigu heiti við sæinn, ok þaðan af er nú gull kallat eldr vatna eða á ok allra árheita. En þessi heiti hafa svá farit sem önnur ok kenningar, at in yngri skáld hafa ort eftir dæmum inna gömlu skálda, svá sem stóð í þeira kvæðum, en sett síðan út í hálfur þær, er þeim þóttu líkar við þat, er fyrr var ort, svá sem vatnit er sænum, en áin vatninu, en bekkr ánni. Því er þat kallat nýgervingar allt, er út er sett heiti lengra en fyrr finnst, ok þykkir þat vel allt, er með líkendum ferr ok eðli. Svá kvað Bragi skáld:
Nu är denna saga upphovet till varifrån det kommer att guld kallas Ægirs eld eller ljus eller sken, Ráns eller Ægirsdöttrarnas. Och av dessa kenningar är det nu så fastställt att guld kallas havets eld och alla dess heiti, eftersom Ægir och Rán har heiti för havet; och därav kallas guld nu vattnens eller åars och alla åheitis eld. Men dessa heiti har gått samma väg som andra, och kenningar, att de yngre skalderna har diktat efter de gamla skaldernas mönster, så som det stod i deras kväden, men sedan utsträckt till de områden som tycktes dem lika det som förr diktades — så som vattnet är till havet, ån till vattnet och bäcken till ån. Därför kallas allt nýgervingar [nybildning], där ett heiti sträcks längre ut än det förr finns, och allt anses gott som går med likhet och natur. Så kvad skalden Bragi:
Skaldecitat
Bragi inn gamli (guld = eldr ölna bekks, fiskbäckens eld)
Eld of þák af jöfri ölna bekks við drykkju; þat gaf Fjölnis fjalla, með fulli mér stillir.
Jag mottog av fursten fiskarnas bäcks eld [guldet] över dryckeslaget; den härskaren gav mig det, med en fylld bägare.