Sammanfattning
Bragi undervisar Ægir om skaldespråket. Kenningar och heiti presenteras med de bakomliggande berättelserna (Idunns äpplen, Suttungs mjöd, Balders död, Grottesången m.fl.).
Avsnitt
-
1. Ægirs gästabud
Havsguden Ægir besöker Ásgarðr och samtalar med skalden Bragi, som inleder en undervisning om det poetiska språkets ursprung och uppbyggnad.
-
2. Kvasir och skaldamjödet, del 1
Ur freden mellan Asarna och Vanerna skapas den vise Kvasir av gudarnas blandade saliv, men dvärgarnas Fjalarr och Galarr dödar honom och brygger skaldamjödet av hans blod.
-
3. Suttungr och Hnitbjörg, del 2
Dvärgarnas mord på Gillingr och hans hustru får svåra följder: jätten Suttungr kräver skaldamjödet som mansbot och gömmer det i berget Hnitbjörg under sin dotters Gunnlöðs bevakning.
-
4. Oden hämtar skaldamjödet, del 3
Oden reser till Jotunhem, arbetar hos Suttungrs bror Baugi under falskt namn, borrar sig igenom berget med borrspjutet Rati, förför Gunnlöð och dricker de tre kärlen tomma, varefter han flyr i örnahamn.
-
5. Iðunns bortförande
Jätten Þjazi tvingar Loke att lura ut Iðunn och hennes ungdomsäpplen ur Ásgarðr, varvid gudarna åldras; Loke hämtar henne tillbaka i falkhamn, Þjazi följer i örnahamn och bränns ihjäl av ett eldbål.
-
6. Skades gottgörelse
Þjazis dotter Skaði anländer väpnad till Ásgarðr för att hämnas sin faders död; Asarna erbjuder henne en make, vald enbart på fötterna, och Loke skämtar fram hennes skratt med ett uppfinningsrikt skämt.
-
7. Tor och Hrungnir
Den mäktige jätten Hrungnir utmanar Tor till envig; i tvekampen kastar Tor Mjölnir och Hrungnir sin brynsten, hammaren spräcker jättens stenhuvud men brynstensskärvan fastnar i Tors panna och trollkvinnan Gróa försöker sjunga bort den.
-
8. Tor och Geirröðr
Loke, tillfångatagen av jätten Geirröðr, lovar att föra dit Tor utan Mjölnir och hans styrkebälte; jättinnan Gríðr ger Tor ett nytt bälte, järnhandskar och stav, och Tor dödar Geirröðrs döttrar och slutligen jätten själv.
-
9. Kenningar för Oden
Bragi förklarar de mytologiska grunderna för Odens många namn och kenningar: Alfader, Hangaguð, Herjafaðir, Yggr och andra epitet med rötter i hans handlingar och offerriter.
-
10. Kenningar för Tor
De poetiska beteckningarna för Tor förklaras: Odens son, ägare av Mjölnir och styrkebältet, Hrungnirs bane, Miðgarðsorms fiende, och det mytologiska underlaget för varje kenning.
-
11. Kenningar för Baldr
Kenningarna för Baldr speglar hans strålande karaktär och hans öde: den bleke, den strålade, Odens son, Nannas man, och guden som inte kan nämnas utan att hans tragiska öde väcks till minne.
-
12. Kenningar för Frej och Freja
De poetiska namnen för Frej och Freja förklaras med utgångspunkt i deras vanesläktskap, deras ägodelar, Frejs band till åkerbördigheten och Frejas till kärleken och kriget.
-
13. Kenningar för Heimdall
Heimdalls poetiska beteckningar belyser hans funktion som vaktare vid Bifrost, hans syn och hörsel som når längst av alla gudar, hans vita utseende och hans ägande av Gjallarhornet.
-
14. Kenningar för Tyr
De poetiska beteckningarna för Tyr bygger på hans offer: han offrade sin hand när Fenrir bands med Gleipnir, och hans enhandighet är grundvalen för krig-kenningar och hans samband med striden.
-
15. Kenningar för guld
Skáldskaparmáls rika katalog av guldkenningar förklaras: Sifs hår, Ægirs eld, Fýrisvellirs utsäde, och hur varje kenning är rotad i en bestämd myt eller händelse.
-
16. Namn på striden
Bragi redogör för de poetiska omskrivningarna av strid och krig. Striden kallas Odens väder, spjutets dån och Hilds lek, och skalden kan välja bland många bildliga uttryck hämtade från gudar, vapen och valkyrjor.
-
17. Namn på vapen
Bragi listar omskrivningar för svärd, spjut, yxor och sköldar. Vapnen bär poetiska namn hämtade ur mytologin och hjältesagorna, och skalden kan kalla svärdet för ormens eld, spjutet för Odens stav och skölden för månens träd.
-
18. Namn på skepp
Bragi redogör för de poetiska beteckningarna på skepp. Skeppet kallas havets häst, böljans hjort och Naglfar, det skepp som byggs av döda mäns naglar och skall föra jättarna till den sista striden.
-
19. Namn på havet
Havet bär många poetiska namn i skaldskapen. Det kallas Ägirs välde, Ymirs blod och Njörds väg, och skalden hämtar sina bilder från urtidens kosmogoni liksom från gudarnas och jättarnas värld.
-
20. Namn på elden
Elden bär poetiska namn som Surts följeslagare, trädets bane och Múspells kraft. Bragi förklarar hur skalden kan koppla elden till skapelsemyterna och till eldjättarnas värld i söder.
-
21. Namn på jorden
Bragi redogör för omskrivningarna av jorden. Jorden kallas Ymirs kött, Odens brud och Tors moder. Dessa beteckningar hämtar sin kraft ur skapelseberättelsens kosmogoni och gudafamiljens band.
-
22. Namn på himlen
Himlen kallas Ymirs skalle, dvärgarnas börda och vindens hjälm. Bragi förklarar hur skalden kan hämta sina bilder ur skapelseberättelsens kosmogoni, där gudarna formade himlen av jättens kranium och satte fyra dvärgarna att hålla upp den.
-
23. Namn på skaldekonsten
Skaldekonsten kallas Kvasirs blod, dvärgars skepp och Odens fångst. Dessa omskrivningar anspelar på berättelsen om den heliga mjöden, som skapades av Kvasirs blod och till sist erövrades av Oden för gudarnas räkning.
-
24. Namn på vinden
Vinden kallas Fornjóts son, eld- och havs-broder samt böljornas drivkraft. Bragi redogör för hur skalden kan placera vinden i det kosmiska syskonskap som Fornjóts söner bildar.
-
25. Namn på mannen
Mannen kallas stridens träd, ramarnas matare och ringgivaren. Bragi redogör för de omskrivningar som lyfter fram mannens dygder: krigarens tapperhet, den frikostiges givmildhet och härskarens värdighet.
-
26. Namn på kvinnan
Kvinnan kallas guldets träd, Freyjas gråterska och hornets dis. Bragi förklarar hur skalden kan hämta sina bilder från gudinnevärlden och från de fornsvenska kulternas gåtfulla dísir för att hedra och skildra kvinnan.
-
27. Hrólfr kraki och guldet på Fýrisvellir
Bragi berättar sagan om kung Hrólfr kraki och det guld han strödde på Fýrisvellirs slätter för att hejda de förföljande svenska kämparna. Denna historisk-legendariska berättelse ger bakgrunden till ett viktigt begrepp i guld-kenningarna.
-
28. Brísingasmycket
Bragi berättar om Freyjas Brísingasmycke: hur hon erhöll det av fyra dvärgarna genom att sova med dem var och en, och hur Loki sedan stal det för Odens räkning. Berättelsen förklarar varför Freyja kallas Brísingasmyckets väktare.
-
29. Heiti: alternativa namn
Bragi presenterar heiti, det vill säga alternativa poetiska namn för gudar, djur, vapen och kroppsdelar. Till skillnad från kenningarna är heiti enkla synonymer som skalden kan använda för variation och för att fylla ut versmåttet.
-
30. Bragis avslutning till Ägir
Bragi avslutar sin undervisning av Ägir och varnar för att kenningar måste brukas med förståelse. Den som använde dem utan att känna deras ursprung riskerade att förvanska dikten och förlora lyssnarnas tillit. Skaldekonsten kräver lärdom, inte bara fyndighet.