Kenningar för hjärtat (»sinnets sten/äpple/nöt«), bröstet (»hjärtats hus/skepp«) och sinnet (hugr = sefi, ást, vili). Tanken (Huginn) omskrivs som »trollkvinnornas vind«. Långa listor på sinnets goda egenskaper (þrekr, minni, tryggð) och onda (reiði, harmr, ótryggð).
Hjarta heitir negg. Þat skal svá kenna, kalla korn eða stein eða epli eða hnot eða mýl eða líkt ok kenna við brjóst eða hug, kalla má ok hús eða jörð eða berg hugarins. Brjóst skal svá kenna at kalla hús eða garð eða skip hjarta, anda eða lifrar, eljunar land, hugar ok minnis. Hugr heitir sefi ok sjafni, ást, elskhugi, vili, munr. Huginn skal svá kenna at kalla vind trollkvenna, ok rétt at nefna til hverja, er vill, ok svá at nefna jötnana, eða kenna þá til konu eða móður eða dóttur þess. Hugr heitir ok geð, þokki, eljun, þrekr, nenning, minni, vit, skap, lund, tryggð. Heitir ok hugr reiði, fjandskapr, fár, grimmð, böl, harmr, tregi, óskap, grellskap, lausung, ótryggð, geðleysi, þunngeði, gessni, harðgeði, óðværi.
Hjärtat heter negg. Det ska omskrivas så, kalla det korn eller sten eller äpple eller nöt eller klump eller dylikt och omskriva med bröstet eller sinnet; man kan också kalla det sinnets hus eller jord eller berg. Bröstet ska omskrivas så att kalla det hjärtats eller andans eller leverns hus eller gård eller skepp, kraftens land, sinnets och minnets. Sinnet (hugr) heter sefi och sjafni, ást [kärlek], elskhugi, vili [vilja], munr. Tanken (Huginn) ska omskrivas så att kalla den trollkvinnornas vind, och det är rätt att nämna vilken man vill, och likaså att nämna jättarna, eller omskriva dem med hustru eller mor eller dotter till någon. Sinnet heter också geð, þokki, eljun, þrekr, nenning, minni, vit, skap, lund, tryggð [lynne, kraft, minne, vett, trohet]. Sinnet heter också vrede — reiði, fjandskapr, fár, grimmð, böl, harmr, tregi [ovänskap, grymhet, sorg], óskap, lausung, ótryggð, geðleysi [otrohet, obeständighet].