Alvíssmál
Allvis tal
The Lay of Alvíss
35 strofer
Sammanfattning
A
Alvíssmál är en visdomsdikt i ljóðaháttr. Dvärgen Alvíss ('Allvis') anländer för att hämta Tors dotter som utlovats som brud. Tor konfronterar honom vid sin tröskel och ställer ett villkor: Alvíss får bruden om han kan besvara tretton frågor om vad olika ting kallas bland olika väsen.
Frågorna bildar en systematisk katalog av heiti (poetiska synonymer). Tor frågar vad jord, himmel, måne, sol, moln, vind, stiltje, hav, eld, skog, natt, säd och öl kallas bland människor, asar, vaner, jättar, alver och dvärgar. Alvíss besvarar varje fråga med sex eller sju namn.
Katalogen ger en unik inblick i den fornnordiska poetiska synonymtraditionen och kosmologins sociala skiktning: olika varelsekategorier har olika perspektiv på samma fenomen.
Diktens poäng är Tors list. Han har ingen avsikt att ge bort sin dotter. Genom att hålla Alvíss sysselsatt med frågor hela natten når gryningen, och dvärgen förvandlas till sten av solljuset. Tor förklarar sig segrare.
Berättelsen
«Brúðr er búin,breiðr liggr belti,flysk fyr brúðguma;mun þat eitt vitaallra þorpna,at mun brúðr heima.»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Alvíss ek heiti,bý ek fyr jörðu neðan,á ek undir steini staðar;þik sœki ek at segja,skatna dróttinn,bregðr engi at föstu heiti.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Brúðr mun ek verja,sem ek verða mega,fyr þínum munnum mel;þiggjandi skuluþessir orðar þér vera,nema gröfum gagn við þik.»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Hvat er þat rekkaer í ráðum veldrok neitar mér nenna?Fáar munu þikfjarri þekkjast,er ek bjó brúðar beiðis.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Vingþórr ek heiti,ek hefi víða farit,sonr em ek Síðgrana;ór óþarfarskalt þú þessa konufá ok fara heðan.»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Þíns munka ek viljaþiggja ráðs,þótt sé þér þungt hugat;eigum vit þessaeiðar svarnirok fullt af fögrum málum.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar aldar sögur;hvat heitir jörð,sú er liggr fyr alda sonum,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Jörð heitir með mönnumm,en með ásum fold,kalla vega vanir,ígrœn jötnar,alfar gróandi,kalla aur uppregin.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir himinn,sá er hér er yfir,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Himinn heitir með mönnumm,en hlýrnir með ásum,kalla vindofni vanir,uppheim jötnar,alfar fagrarreifr,dvergar drjúpan sal.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir máni,þann er menn séa,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Máni heitir með mönnumm,en mylinn með ásum,kalla hverfanda hvel jötnar,skyndi alfar,dvergar ljósa lýgðu,kalla í hel bágsvelgir.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir sól,sú er séa alda synir,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Sól heitir með mönnumm,en sunna með ásum,kalla Dvalins leika dvergar,eygló jötnar,alfar fagrahvél,alskír ása synir.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir ský,þat er skúrar bera,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Ský heitir með mönnumm,en skúrván með ásum,kalla vindflot vanir,úrván jötnar,alfar veðrmegin,kalla í hel hjálmkljúfr.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir vindr,sá er víðast ferr,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Vindr heitir með mönnumm,en váfuðr með ásum,kalla gneggjuðr ginnregin,œpi jötnar,alfar dynfari,kalla í hel hvísluðr.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir logn,þat er liggja skal,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Logn heitir með mönnumm,en lægi með ásum,kalla vindslot vanir,ofhlý jötnar,alfar dagseva,kalla dvergar dags veru.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir sær,þann er seggir róa,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Sær heitir með mönnumm,en silægja með ásum,kalla vág vanir,álheim jötnar,alfar lagastaf,kalla dvergar djúpan mar.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir eldr,sá er brenn fyr alda sonum,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Eldr heitir með mönnumm,en fúrr með ásum,kalla vág vanir,íviðja jötnar,alfar logi,kalla í hel hrœðuðr.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir viðr,sá er vex fyr alda sonum,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Viðr heitir með mönnumm,en vallar fax með ásum,kalla hlíðþang jötnar,eldi dvergar,alfar fagrlimar,kalla vanir vöndr.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir nótt,sú er Nörr of gat,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Nótt heitir með mönnumm,en njól með ásum,kalla grímur ginnregin,ljósleit jötnar,alfar svefngaman,kalla dvergar draumnjörun.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir sáð,þat er sá alda synir,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Bygg heitir með mönnumm,en barr með ásum,kalla vaxir vanir,æti jötnar,alfar lagastaf,kalla í hel hnipinn.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Fregn ek þik, Alvíss,flestra skynsamr,um allar alda sögur;hvat heitir öl,þat er drekka alda synir,í heimi hverjum?»
Svensk översättning: egen översättning.
Alvíss kvað:«Öl heitir með mönnumm,en með ásum bjórr,kalla veig vanir,hreiðamagn jötnar,í hel mjöðr,kalla sumbl Suttungs synir.»
Svensk översättning: egen översättning.
Þórr kvað:«Í einum brjóstiek sá aldrigifleiri forna stafi;mikilli veltukveð ek þik vélaert dvergar upp of náðir dagr.»
Svensk översättning: egen översättning.
«Uppi ertu nú, Alvíss,orð hefr þik um borit,er í dag dagaði dvergs;nú ertu steinn orðinnstanda myndir þú her,sól skein á sal þinn.»
Svensk översättning: egen översättning.
Centrala begrepp
- heiti , poetiska synonymer; Alvíssmál är den mest systematiska sammanställningen i eddadiktningen
- ljóðaháttr , sångmåttet som Alvíssmál använder; kopplas till visdomsdialog
- dvergr , dvärgar i fornnordisk tradition: underjordiska smeder och visdomsbärare som inte tål solljus
- kenning , Alvíssmáls synonymkatalog gränsar till kenningsystemet men är formellt heiti (enkla synonymer snarare än sammansatta omskrivningar)
- Þórr , i Alvíssmál framträder Tor ovanligt nog som listigt snarare än fysiskt överlägsen
Tolkningstraditioner
A Vad vi vet
Alvíssmál är bevarad i Codex Regius (GKS 2365 4to), placerad sist bland gudadikterna, före hjältedikterna.
Diktens heiti-katalog har direkt koppling till Snorres Skáldskaparmál, som sammanställer liknande synonymlistor. Alvíssmál kan ha fungerat som didaktisk referens för skalder.
Motivet att dvärgar förstenas av solljus är belagt i flera oberoende nordiska källor och utgör en fast del av den fornnordiska dvärgtraditionen.
Diktens systematiska fråge-svar-struktur (13 identiska frågeformuleringar) är textkritiskt fastställd och unik i eddadiktningen.
B Vad vi tror oss veta
Huruvida Alvíssmál primärt är en didaktisk dikt (avsedd att lära skalder synonymer) eller en narrativ dikt (berättelsen om Tors list) med didaktisk ram är omdebatterat. Diktens placering sist bland gudadikterna kan tyda på att redaktören såg den som ett appendix.
Dateringen är osäker. Vissa heiti som nämns i dikten (t.ex. 'Dvalins leika' för solen) återfinns i äldre skaldediktning, vilket kan tyda på tidig tradition. Andra drag pekar mot sen komposition.
Hur Tors dotter hamnat som utlovad brud åt en dvärg förklaras aldrig i dikten. Huruvida detta refererar till en förlorad myt eller är en berättarteknisk premiss är oklart.
De sex varelsekategorierna (människor, asar, vaner, jättar, alver, dvärgar) bildar ett kosmologiskt schema som påminner om Snorres framställning men som kan vara äldre.
C Vad vi inte vet
Den exakta funktionen för Alvíssmáls heiti i den faktiska skaldiska praktiken är okänd. Huruvida skalder verkligen använde alla dessa synonymer, eller om dikten systematiserar en delvis fiktiv tradition, kan med nuvarande belägg inte avgöras.
Huruvida den kosmologiska hierarkin i dikten (sex varelsekategorier med var sin terminologi) speglar en levande mytologisk föreställning eller är en poetisk konstruktion förblir öppet.
Vilken dotter till Tor som avses nämns aldrig. Tors dotter Þrúðr är belagd i andra källor, men identifikationen är osäker.
Källor och vidare läsning
Primärkällor
- Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.
Översättningar
- Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
- Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.
Vetenskapliga verk
- Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
- Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
- de Vries, Jan. 1956–1957. Altgermanische Religionsgeschichte. 2 vols. Berlin: de Gruyter.
- Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
- Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.
Svensk översättning: egen översättning.