Hávamál

Den höges tal

The Sayings of the High One

Hundrasextiofyra strofer av visdomsord, råd, myter och trollsånger, lagda i Odens mun

Sammanfattning

A

Hávamál ("Den höges tal") är inte en enda dikt utan en samling av minst fem deltexter som sammanfogats under Odens röst. Den äldsta kärnan är Gestaþáttr ("gästens del", strof 1-79), en samling levnadsråd om gästfrihet, försiktighet, vänskap och måttfullhet. Därefter följer två berättande avsnitt där Oden talar i första person: sveket mot Billings mö (strof 96-102) och bedrägeriet mot Gunnlöð för att vinna skaldemjödet (strof 104-110).

Loddfáfnismál (strof 111-137) riktas till en viss Loddfáfnir och ger konkreta livsråd i en form som liknar Gestaþáttr men med ett tydligare didaktiskt tilltal. Rúnatal (strof 138-145) berättar om Odens självhängning i Yggdrasil och hans vinnande av runorna. Ljóðatal (strof 146-164) räknar upp arton trollsånger som Oden behärskar, utan att avslöja deras innehåll.

Dikten är den längsta i Poetiska Eddan och den svåraste att datera som helhet, eftersom dess delar sannolikt har olika ursprung. Gestaþáttr har paralleller i germansk och indoeuropeisk visdomslitteratur. Rúnatal bär drag av shamanistisk offerpraxis. Ljóðatal liknar katalogdiktning. Sammanfogningen i Codex Regius ger dock dikten en sammanhållen röst: allting är Odens tal.

Berättelsen

Gáttir allar,áðr gangi fram,um skoðask skyli,um skyggnask skyli,þvít óvíst er at vitahvar óvinirsitja á fleti fyrir.
Alla dörröppningarska man beseinnan man går in,ska man speja ut,ty oviss är kunskapenom var fiendersitter i salen framför.

Svensk översättning: egen översättning.

Gefendr heilir!Gestr er inn kominn,hvar skal sitja sjá?Mjök er bráðrsá er á bröndum skalsíns of freista frama.
Gåvgivare, var hälsade!En gäst har kommit in,var ska denne sitta?Mycket brådskande ärden som vid eldbränderna skapröva sin lycka.

Svensk översättning: egen översättning.

Elds er þörfþeims inn er kominnok á kné kalinn;matar ok váðaer manni þörf,þeim er hefr um fjall farit.
Eld behövsav den som kommit inoch frusit i knäna;mat och kläderbehöver mannensom färdats över fjäll.

Svensk översättning: egen översättning.

Vatns er þörfþeim er til verðar kemr,þerru ok þjóðlaðar,góðs of æðis,ef sér geta mætti,orðs ok endrþögu.
Vatten behövsden som till gästabudet kommer,handduk och välkomnande,gott sinnelag,om han kan få det,ord och återgäldad tystnad.

Svensk översättning: egen översättning.

Vits er þörfþeim er víða ratar;dælt er heima hvat;at augabragði verðrsá er ekki kannok með snotrum sitr.
Vett behöverden som reser vida;hemma är allt lätt;till åtlöje blirden som ingenting kanoch sitter bland kloka.

Svensk översättning: egen översättning.

At hyggjandi sinniskyli-t maðr hræsinn vera,heldr gætinn at geði;þá er horskr ok þögullkemr heimisgarða til,sjaldan verðr víti vörum,þvít óbrigðra vinfær maðr aldregien mannvit mikit.
Om sitt förståndska en man inte skryta,hellre varsam i sinnet;när den kloke och tystlåtnekommer till hemmets gårddrabbar sällan olycka den vaksamma,ty en trosnare vänfår man aldrigän stort förstånd.

Svensk översättning: egen översättning.

Inn vari gestrer til verðar kemr,þunnu hljóði þegir,eyrum hlýðir,en augum skoðar;svá nýsisk fróðra hverr fyrir.
Den varsamma gästensom kommer till gästabudettiger med lågmält tal,lyssnar med öronenoch ser med ögonen;så kundgör var och en sig klokt.

Svensk översättning: egen översättning.

Hinn er sæller sér of getrlof ok líknstafi;ódælla er við þater maðr eiga skalannars brjóstum í.
Lycklig är densom vinner åt sigberöm och välvilja;svårare är detsom en man måste hai en annans bröst.

Svensk översättning: egen översättning.

Sá er sæller sjálfr of álof ok vit meðan lifir,þvít ill ráðhefr maðr oft þegitannars brjóstum ór.
Lycklig är densom själv ägerberöm och klokhet medan han lever,ty dåliga rådhar en man ofta fåttur en annans bröst.

Svensk översättning: egen översättning.

Byrði betriberrat maðr brautu aten sé mannvit mikit;auði betraþykkir þat í ókunnum stað,slíkt er válaðs vera.
Bättre bördabär man inte ut på vägenän stort förstånd;bättre än rikedomverkar det på en okänd plats,det är de fattigas stöd.

Svensk översättning: egen översättning.

Byrði betriberrat maðr brautu aten sé mannvit mikit;vegnest verravegr-at hann velli aten sé ofdrykkja öls.
Bättre bördabär man inte ut på vägenän stort förstånd;sämre reskostför man inte ut på fältetän överflödig ölsdryck.

Svensk översättning: egen översättning.

Era svá góttsem gótt kveðaöl alda sonum,þvít færa veiter fleira drekkrsíns til geðs gumi.
Inte lika gottsom gott kallasär ölet för mäns söner,ty den vet mindresom dricker merom sitt eget sinne.

Svensk översättning: egen översättning.

Óminnishegri heitirsá er yfir öldrum þrumir,hann stelr geði guma;þess fugls fjöðrumek fjötraðr varkí garði Gunnlaðar.
Glömskans häger heterden som svävar över ölsuparna,han stjäl männens förstånd;med den fågelns fjädrarvar jag fjättradi Gunnlöðs gård.

Svensk översättning: egen översättning.

Ölr ek varð,varð ofrölvi,at ins fróða Fjalars;þvít bezt er ölat aftr um heimtirhverr sitt geð gumi.
Drucken blev jag,blev överfull av dryck,hos den vise Fjalar;ty bäst är det ölsom var och enhämtar tillbaka sitt förstånd.

Svensk översättning: egen översättning.

Þagalt ok hugaltskyli þjóðans barnok vígdjarft vera;glaðr ok reifrskyli gumna hverrunz sinn bíðr bana.
Tystlåten och tanksamska en konungs sonoch modig i strid vara;glad och frimodigska varje man varatills han möter sin död.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnjallr maðrhyggsk munu ey lifa,ef hann við víg varask;en elli gefrhánum engi frið,þótt hánum geirar gefi.
En feg mantror sig alltid levaom han undviker strid;men åldern gerhonom ingen fredfast spjuten spar honom.

Svensk översättning: egen översättning.

Kópir afglapier til kynnis kemr,þylsk hann um eða þrumir;allt er senn,ef hann sylg of getr,uppi er þá geð guma.
Dåren gapernär han kommer på besök,mumlar för sig eller mumsar;allt förändrasom han får en klunk,då är mannens sinne framme.

Svensk översättning: egen översättning.

Sá einn veiter víða ratarok hefr fjölð of farit,hvers geðs er maðr,sá er vitandi er,á sér um þekkr.
Den vet ensamsom reser vidaoch har farit mycket,vad sinnet är hos en man,den som är förståndige,om sig själv förståndig.

Svensk översättning: egen översättning.

Haldi-t maðr á keri,drekki þó at hófi mjöð,mæli þarft eða þegi;kynni þér engi maðrþess er þú at undan ferrat þú gangir snemma at sofa.
Håll inte fast i bägaren,drick mjöd med måtta,säg något nyttigt eller tig;ingen man klandrar digför det som du undvikerom du går tidigt till sängs.

Svensk översättning: egen översättning.

Gráðugr halr,nema geðs viti,etr sér aldrtrega;oft fær hlægiser meðal horskra kemrmanni heimskr magi.
En girig man,om han inte förstår sig,äter sig till livets sorg;ofta skrattas det åtnär en dum mageför en man bland kloka.

Svensk översättning: egen översättning.

Hjarðir þat vitunær þær heim skulu,ok fara þá af grasi;en ósviðr maðrkann ævagisíns of mál mikit.
Hjordarna vetnär de ska hem,och lämnar då betet;men den okloke mannenvet aldrigsin egen begränsning.

Svensk översättning: egen översättning.

Vesall maðrok illa skapihlær at hvívetna;hittki hann veiter hann vita þyrfti,at hann er-at vamma vanr.
En usel manmed dåligt humörskrattar åt allt;han vet intevad han borde veta,att han inte saknar fel.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósviðr maðrvakir um allar nætrok hyggr at hvívetna;þá er móðrer at morgni kemr,allt er víl sem var.
En oklok manär vaken alla nätteroch grubbar över allt;då är han tröttnär morgonen kommer,allt är lika illa som förut.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnotr maðrhyggr sér alla veraviðhlæjendr vini;hittki hann finnr,þótt þeir um hann fár lesi,ef hann með snotrum sitr.
Den oklokte mannentror att alla ärleende vänner;han märker inte,även om de talar illa om honom,när han sitter bland de kloka.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnotr maðrhyggr sér alla veraviðhlæjendr vini;þá hann þat finnrer at þingi kemrat hann á formælendr fáa.
Den oklokte mannentror att alla ärleende vänner;då märker han detnär han kommer till tingetatt han har få som talar för sig.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnotr maðrþykkisk allt vitaef hann á sér í vá verðr;hittki hann veithvat hann skal við kveðaef hans freista firar.
Den oklokte mannentror sig veta alltom han hamnar i trygghet;han vet ingentingvad han ska svaraom folk sätter honom på prov.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnotr maðr,er meðal manna kemr,þat er bazt at hann þegi;engi þat veitat hann ekki kann,nema hann mæli til mart;veit-a maðr,hinn er vætki veit,þótt hann mæli til mart.
Den oklokte mannen,när han kommer bland folk,är det bäst att han tiger;ingen vetatt han ingenting kan,om han inte pratar för mycket;ingen vet,den som ingenting vet,om han pratar för mycket.

Svensk översättning: egen översättning.

Fróðr sá þykkisker fregna kannok segja hit sama;eyvitar leynamegu ýta synirþess er gengr of guma.
Vis verkar densom kan frågaoch säga detsamma;ingenting kan döljamäns sönerdet som färdas bland folk.

Svensk översättning: egen översättning.

Orðum skiptaþeirs ætla deyjaalls iðja mann of írar;mér þykkir betrof þegit hafaen svá of mælt hafa mart.
Ord byter densom tänker döom allt som plågar en man;mig verkar det bättreatt ha tystnatän att ha sagt för mycket.

Svensk översättning: egen översättning.

Þverfagr göriskþjóðans sonr,er kemr ór kynni frá,þó sér hann slíktsem sér á heimili,er hann lýðr at lágu lítr.
Tvärvit bliren konungs sonnär han kommer borta ifrån,om han ser sådantsom han ser hemma,när han ser nedåt mot det låga.

Svensk översättning: egen översättning.

Gáttir allar,áðr gangi fram,um skoðask skyli;þvít óvíst er at vitahvar óvinirsitja á fleti fyrir.
Alla dörröppningarinnan man går framska man bese;ty oviss är kunskapenom var fiendersitter i salen framför.

Svensk översättning: egen översättning.

Gistingar góðarþiggjask glaðir,nema sé at gagni gert;matsœkinn maðrer sér of þreifsk,þat er hans lífs lok.
Gott husrumtas emot glatt,om det inte ges av ondo;den matglade mannensom greppar för sig,det är slutet på hans liv.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:við firna drykkdrekk þú aldregi,vid konu annars þú aldregilegg þik at lági.
Jag råder dig, Loddfarner,och du tar emot rådet,du vinner om du tar det,gott blir det för dig om du får det:av förbjuden dryckdrick aldrig,vid en annan mans hustrulade dig aldrig.

Svensk översättning: egen översättning.

Fjár er betrþótt lítit sé,en sé allt of fé fengit;vel er þesser þiggja þarfgott er heima hvat.
Bättre är detom det än är litet,om det inte är vunnet med ont;lycklig är densom ska ta emotgott är vad hemma finns.

Svensk översättning: egen översättning.

Deyr fé,deyja frændr,deyr sjálfr it sama;en orðstírrdeyr aldregihveim er sér góðan getr.
Boskap dör,fränder dör,man själv dör likaså;men ryktetdör aldrigför den som vinner sig ett gott.

Svensk översättning: egen översättning.

Deyr fé,deyja frændr,deyr sjálfr it sama;ek veit einn,at aldrei deyr:dómr um dauðan hvern.
Boskap dör,fränder dör,man själv dör likaså;jag vet ett,som aldrig dör:domen över var och en som dött.

Svensk översättning: egen översättning.

Fullar grindrsá ek fyr Fitjungs sonum,nú bera þeir vánarvöl;svá er auðrsem augabragð,hann er flattmæltastur vina.
Fulla hagarsåg jag hos Fitjungs söner,nu bär de tiggarkäpp;så är rikedomsom ett ögonblick,den är flyktingastest av vänner.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnotr maðr,ef eignask getrfé eða fljóðs munúð,metnaðr hánum þróasken mannvit ekki,framt gengr hann í dul.
Den oklokte mannen,om han lyckas vinnarikedom eller en kvinnas gunst,fåfängan växer hos honommen förståndet inte,han går djupare i villfarelse.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat er þá reynter þú at rúnum spyrrinum reginkunnum,þeim er gerðu ginnreginok fáði fimbulþulr,þá hefr hann bazt ef hann þegir.
Det är bevisatnär du frågar om runornaav gudomligt ursprung,de som stormakterna skapadeoch fimbulvis ristade,han har det bäst om han tiger.

Svensk översättning: egen översättning.

At kveldi skal dag leyfa,konu er brennd er,mæki er reyndr er,mey er gefin er,ís er yfir kemr,öl er drukkit er.
Om kvällen ska man prisa dagen,en kvinna när hon är begravd,ett svärd när det är prövat,en mö när hon är given,is när den bär,öl när det är drucket.

Svensk översättning: egen översättning.

Vápnum sínumskal-a maðr velli áfeti ganga framar;þvíat óvíst er at vitanær verðr á vegum útigeirs um þörf guma.
Sina vapenskall en man ej på fälteten steg längre gå;ty man vet ej i förvägnär behovet uppstårav spjutet ute på vägen.

Svensk översättning: egen översättning.

Fann ek at öðrum manniat vínum sínumsvan ok örn,þat ek sjalfr né sé;hygg ek at þat munvera míns munns ok hjarta.
Jag fann hos en annan mani hans vänners kretssvan och örn,som jag själv ej ser;jag tror att det ärav min mun och mitt hjärta.

Svensk översättning: egen översättning.

Fisk veiðir maðrmeðr mikinn knif,þótt lítinn hafi;kinn þarf karlmaðrkunnigs at hafa,þvíat kvenna ertu mestr.
En man fångar fiskmed en stor kniv,fast han har liten;en man behöverha förstånd,ty kvinnors gunst är störst.

Svensk översättning: egen översättning.

Vin sínumskal maðr vinr veraok gjalda gjöf við gjöf;hlátr við hlátriskyli hölðar taka,en lausung við lygi.
Sin vänskall en man vara vänoch ge gåva mot gåva;skratt mot skrattskall en man möta,och svek mot lögn.

Svensk översättning: egen översättning.

Vin sínumskal maðr vinr vera,þeim ok þess vin;en óvinar sínsskyli engi maðrvinar vinr vera.
Sin vänskall en man vara vän,honom och hans vän;men sin fiendesvän skall ingen manvara.

Svensk översättning: egen översättning.

Veiztu, ef þú vin átt,þann er þú vel trúir,ok vill þú af honum gótt geta,geði skaltu við þann blandaok gjöfum skipta,fara at finna opt.
Vet du, om du har en vänsom du litar väl påoch vill ha gott av honom,sinne skall du blanda med hansoch byta gåvor,fara att finna honom ofta.

Svensk översättning: egen översättning.

Ungr var ek forðum,fór ek einn saman,þá varð ek villr vega;auðigr þóttumk,er ek annan fann,maðr er manns gaman.
Ung var jag fordom,vandrade jag ensam,då gick jag vilse på vägarna;rik tyckte jag mig vara,när jag fann en annan,människan är människans glädje.

Svensk översättning: egen översättning.

Mildir, góðirmenn lifa bezt,sjaldan sút ala;en ósnjallr maðruggir hotvetna,sýtir æ við gjöfum.
Givmilda, godamän lever bäst,sällan bär de sorg;men den fege mannenfruktar allt,ömkar sig alltid inför gåvor.

Svensk översättning: egen översättning.

Váðir mínargaf ek velli attveim trémönnum;rekkar þeir þóttusk,er þeir rift höfðu,neiss er nökkvíðr halr.
Mina klädergav jag på fältetåt två trämän;hjältar tyckte de sig varanär de hade skjortor,skamsen är den nakne karlen.

Svensk översättning: egen översättning.

Hrörnar þöll,sú er stendr þorpi á,hlýr-at henni börkr né barr;svá er maðr,sá er manngi ann,hvat skal hann lengi lifa?
Vissnar furu,den som står på byns mark,bark och barr skyddar den ej;så är det med mannensom ingen älskar,vad ska han leva länge för?

Svensk översättning: egen översättning.

Eldi heitaribrennr með illum vinumfrið fimm daga;en þá sloknar,er inn sétti kemr,ok versnar allr vinskapr.
Hetare än eldbrinner freden hos dåliga vänneri fem dagar;men sedan slocknar dennär den sjätte kommeroch all vänskap försämras.

Svensk översättning: egen översättning.

Mikit eittskala manni gefa,lof er oft lítlu kaup;með hálfum hleifok með höllu kerifekk ek mér félaga.
Något stortbehöver man ej ge,beröm är ofta köpt billigt;med ett halvt brödoch med en lutande kannaskaffade jag mig en vän.

Svensk översättning: egen översättning.

Lítilla sandalítilla sævalítil eru geð guma;þvíat allir mennurðu-t jafnspakir,hálf er öld hvers.
Litet havliten strandlitet sinne har folk;ty alla mänblev ej lika visa,hälften av var mans ålder är det.

Svensk översättning: egen översättning.

Meðalsnotrskyli manna hverr,æva til snotr sé;þeim er fyrðafegrst at lifa,er vel margt vitu.
Lagom klokbör varje man vara,aldrig alltför klok;för denlever skönastsom vet lagom mycket.

Svensk översättning: egen översättning.

Meðalsnotrskyli manna hverr,æva til snotr sé;þvíat snotrs manns hjartaverðr sjaldan glatt,ef sá er alsnotr er á.
Lagom klokbör varje man vara,aldrig alltför klok;ty den allvetandes hjärtablir sällan glatt,om han är alltför vis.

Svensk översättning: egen översättning.

Meðalsnotrskyli manna hverr,æva til snotr sé;ørlög sínviti engi fyrir,þeim er sorgalausastr sefi.
Lagom klokbör varje man vara,aldrig alltför klok;sin ödebör ingen känna i förväg,den är sorgfriast i sinnet.

Svensk översättning: egen översättning.

Brandr af brandibrenn, unz brunninn er,funi kveikisk af funa;maðr af manniverðr at máli kuðr,en til dælskr af dulinn.
Brand tänder brandtills den brunnit ner,låga tänds av låga;man lär känna mangenom tal,men den slutne förblir okänd.

Svensk översättning: egen översättning.

Ár skal rísa,sá er annars villfé eða fjör hafa;sjaldan liggjandi úlfrlætr sér í hendur þiggja,né sofandi maðr sigr.
Tidigt skall den resa sigsom vill ha en annansgods eller liv;sällan får en liggande vargbyte i händerna,eller en sovande man seger.

Svensk översättning: egen översättning.

Ár skal rísa,sá er á yrkjendr fá,ok ganga síns verks á vit;margt um dvelrþann er um morgin sefr,hálfr er auðr und hvötum.
Tidigt skall den resa sigsom har få att arbeta,och gå att sköta sitt arbete;mycket försenasför den som sover på morgonen,halvt är rikedomen för den flitiga.

Svensk översättning: egen översättning.

Þurra skíðaok þakinna næfraþess kann maðr mjöt,þess viðarer vinnask máheima hverr um haust.
Av torra vedoch av taklagd nävervet mannen mängden,av det virketsom kan bärgashemma var man på hösten.

Svensk översättning: egen översättning.

Þveginn ok mettrríði maðr þingi at,þótt hann sé-at búinn at best;skúa ok brókaskammisk engi maðrné hests in heldr þótt hann sé-at góðr.
Tvättad och mättskall en man rida till tinget,fast han ej är bäst klädd;skor och byxorskäms ingen man föroch ej heller för hästen, fast han ej är god.

Svensk översättning: egen översättning.

Snapir ok gnapir,er til sævar kemr,örn á aldinn mar;svá er maðr,er með mörgum kemrok á formælendr fá.
Hackar och lutar signär den kommer till havetörnen mot det gamla havet;så är mannensom kommer bland mångaoch har få som talar för honom.

Svensk översättning: egen översättning.

Fregna ok segjaskal fróðra hverrsá er vill heitinn horskr;einn vitané annarr skal,þjóð veit, ef þrír ro.
Fråga och berättaskall var vis manden som vill kallas klok;en skall vetaoch ej en annan mer,allmänheten vet om de är tre.

Svensk översättning: egen översättning.

Ríki sittskyli ráðsnotr haldaok vitavits ins mikla;þá er hann með horskum kemrok forspár finnask,þá er hann sér á vísa verðr.
Sin kraftskall den kloke hållaoch vetaom det stora förståndet;när han kommer bland de klokaoch de förutseende möts,då visar han sig vis.

Svensk översättning: egen översättning.

Fyrr er betr,þótt snemma sé,þingat at ganga þik;þvíat engi veitat óteknum leikhvat öðrum þykki.
Det är bättre förr,om det är tidigt,att du går dit;ty ingen vet,i ett spel som ej spelats ut,vad den andre tänker.

Svensk översättning: egen översättning.

Mikit er at vitamörg eru manns lög,gistir at gagni þú;sér hann þater sjálfr né sér,at ef vill sér þiggja.
Mycket är att vetamanga är en mans lagar,gästen till nytta;han ser detsom han själv ej serom han vill ta emot.

Svensk översättning: egen översättning.

Eld sér ekbrenna,eldr mér þykkirvera þar sem hann hefirsólarljós lítit,ef hann lifir.
Eld ser jagbrinna,eld tycker det migvara där han harlitet solljus,om han lever.

Svensk översättning: egen översättning.

Óski séreigi einum verðrvetr ok vár;hlutr hvers verðrsem hann er, er veit,nema sér gæfu getr.
Vinter och vårtillfaller ejen ensam man;vars och ens lottär som den är, vet man,om man ej skaffar sig lycka.

Svensk översättning: egen översättning.

Eld þarf,sá er inn er kominnok á kné kalinn;matar ok váðaþarf maðr,er hefr um fjall farit.
Eld behöverden som har kommit inoch är frusen i knäna;mat och kläderbehöver mannensom har färdats över fjäll.

Svensk översättning: egen översättning.

Vatn ok þválok handlín þurft,þar er til handa gengr;góðan þarfgistingamaðrok góð orð at gjalda.
Vatten och tvåloch handduk behövs,för den som ska äta;godhet behövergästgivarenoch goda ord att ge i gengäld.

Svensk översättning: egen översättning.

Haltr ríðr hrossi,hjörð rekr handarvanr,daufr vegr ok dugir;blindr er betrien brenndr sé,nýtr manngi nás.
Den halte rider häst,den handfalle driver hjord,den döve slåss och duger;blind är bättreän att vara bränd,en lik nyttar ingen.

Svensk översättning: egen översättning.

Sonr er betri,þótt sé síð of alinneftir genginn guma;sjaldan bautarsteinarstanda brautu nær,nema reisi niðr at nið.
En son är bättre,fast han föds sentefter den bortgångne mannen;sällan står bautastenarnära vägenom inte ätting reser dem efter ätting.

Svensk översättning: egen översättning.

Tveir ro eins herjar,tunga er höfuðs bani;er mér í heðin hvernhandar vænt.
Två är ett enda mans here,tungan är huvudets bane;i var mans kjortelväntar jag mig en hand.

Svensk översättning: egen översättning.

Nótt verðr feginnsá er nesti trúir;skammar ro skips rár,hverf er haustgríma;fjölð um viðrirá fimm dögum,en meira á mánuði.
Glad om nattenär den som litar på sina förråd;korta är skeppets råer,omskiftlig är höststormen;mångfaldigt ändras vädretpå fem dagar,och mer på en månad.

Svensk översättning: egen översättning.

Veit-a hinn,er vettki veit,margr verðr af aurum api;maðr er auðigr,annarr óauðigr,skyli-t þann vítka váar.
Den vet intesom ingenting vet,mången görs till dåre av guld;en man är rik,en annan är fattig,man bör ej klandra den olycklige.

Svensk översättning: egen översättning.

Deyr fé,deyja frændr,deyr sjalfr it sama;en orðstírrdeyr aldregihveim er sér góðan getr.
Dör boskap,dör fränder,dör man själv likaså;men ordets äradör aldrigför den som vinner ett gott sådant.

Svensk översättning: egen översättning.

Deyr fé,deyja frændr,deyr sjalfr it sama;ek veit einnat aldri deyr:dómr um dauðan hvern.
Dör boskap,dör fränder,dör man själv likaså;jag vet ettsom aldrig dör:omdömet om var man som dött.

Svensk översättning: egen översättning.

Fullar grindrsá ek fyr Fitjungs sonum,nú bera þeir vánarvöl;svá er auðrsem augabragð,hann er hvatastr vina.
Fyllda fållorsåg jag hos Fitjungs söner,nu bär de tiggarkäppen;så är rikedomensom ett ögonblick,den är den flyktingaste av vänner.

Svensk översättning: egen översättning.

Ósnjallr maðr,ef hann eignask man,eða líkn konu,ef honum líðr at líðandi,þá fær hann þat at þola,er hann á sér meiri mein.
Den fege mannen,om han vinner en kvinna,eller kärleken till en kvinna,om det går honom väl en stund,då får han lida detatt han bär på ett större lidande.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat er þá reynt,er þú at rúnum spyrrinum reginkunnum,þeim er gerðu ginnreginok fáði fimbulþulr,þá hefir hann bazt, ef hann þegir.
Det är då prövat,när du frågar om runornade ursprungsgudomliga,dem som de stora gudarna skapadeoch den djupe tänkaren målade,då har han det bäst om han tiger.

Svensk översättning: egen översättning.

Eld ek þyrftaes ek inn komkalinn at kné var mér;mat ok viðþurfti ek mér at hafainni þarer ek var farin.
Eld behövde jagnär jag kom in,kall var jag ända till knät;mat och vedbehövde jag skaffa miginne därdit jag hade färdats.

Svensk översättning: egen översättning.

Vatn ok þélok várar brautirþurfti ek þar at hafaok veðrs þesses ek þat veitinn á land kominn.
Vatten och kläderoch vårens vägarbehövde jag ha för mig,och vädrets skiftningarsådant som jag kännernär jag kommit in i landet.

Svensk översättning: egen översättning.

Vits er þörfþeims víða ratar;dælt er heima hvat;at augabragði verðrsá er ekki kannok með snotrum sitr.
Vett behövsden som vida far;lätt är det hemma var ting;till åtlöje blirden som inget vetoch bland de kloka sitter.

Svensk översättning: egen översättning.

At hyggjandi sinniskyli-t maðr hræsinn vera,heldr gætinn at geði;þá er horskr ok þögullkemr heimisgarða til,sjaldan verðr víti vörum,því at óbrigðra vinfær maðr aldregien mannvit mikit.
Om sin klokhetskall en man inte skryta,hellre varsam med sitt sinne;den som är klok och tystlåtenkommer till gårdarna,sällan drabbar olycka den varsamma,ty en trovärdigare vänfår man aldrigän ett stort förstånd.

Svensk översättning: egen översättning.

At kveldi skal dag leyfa,konu er brend er,mæki er reyndr er,mey er gefin er,ís er yfir kemr,öl er drukkit er.
Om kvällen skall man prisa dagen,en kvinna när hon är bränd,ett svärd när det är provat,en mö när hon är given,is när man kommit över,öl när det är drucket.

Svensk översättning: egen översättning.

Í vindi skal við höggva,veðri á sjó róa,myrkri við man spjalla,mörg eru dags augu;á skip skal skriðar orka,en á skjöld til hlífar,mæki höggs,en mey til kossa.
I vind skall man hugga ved,i väder ro på hav,i mörker tala med en kvinna,många är dagens ögon;ett skepp skall driva av fart,men en sköld till skydd,ett svärd till hugg,men en mö till kyss.

Svensk översättning: egen översättning.

Við eld skal öl drekka,en á ísi skríða,magran mar kaupa,en mæki saurgan,heima hest feita,en hund á búi.
Vid eld skall öl drickas,men på is åka skidor,en mager häst köpa,men ett smutsigt svärd,hemma gödas hästen,och hunden vid gården.

Svensk översättning: egen översättning.

Meyjar orðumskyli maðr trúané konu kvíðu faðmi,þvíat á hverfanda hvéliváru þeim hjörtu sköpuð,brigð í brjóst of lagið.
En kvinnas ordskall en man inte tro,ej heller en hustrus bekymmer i famnen,ty på ett rullande hjulskapades deras hjärtan,svek lagt in i bröstet.

Svensk översättning: egen översättning.

Brestanda boga,brennanda loga,gínanda úlfi,galandi kráku,rýtanda svíni,rótlausum viði,vaxanda vági,vellanda katli,fljúganda fleini,fallandi báru,ísi einnættum,ormi hringlegnum,brúðar beðmálumeða brotnu sverði,bjarnar leikieða barni konungs,sjúkum kálfi,sjálfráða þræli,völu vilmæli,val nýfelldum,trúðu maðr þessum.
En knarrande båge,en brinnande låga,en gapande ulv,en kraxande kråka,en grymtande gris,ett rotat träd,en svällande våg,en kokande kittel,ett flygande spjut,en fallande våg,is som är en natt gammal,en hoprullad orm,en bruds bäddarord,eller ett brutet svärd,en björns lekeller ett konungsbarn,en sjuk kalv,en självständig träl,en siererskas välmäning,en nyfallen dödlig,tro aldrig dessa.

Svensk översättning: egen översättning.

Akkerisfestaok aleitunar tafl,hrosshöfuð á stöngu,hneigingarskeið,hvinlegr vindrhjá ástmög sínum,göngu vegar hleypi.
Ett ankares fästeoch tärning av nöd,ett hästhuvud på stång,ett steg på kliva,en vinande vindnära sin käre make,en vägfarandes lopp.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:fjársins um far þúné kvennmanns heima,þótt þú þarfir, þegi.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:far inte efter ditt godsej heller efter en kvinnas hem,om du behöver, var tyst.

Svensk översättning: egen översättning.

At kveldi skal dag leyfa,konu er brend er,mæki er reyndr er,mey er gefin er,ís er yfir kemr,öl er drukkit er.
Om kvällen skall man prisa dagen,en kvinna när hon är bränd,ett svärd när det är provat,en mö när hon är given,is när man kommit över,öl när det är drucket.

Svensk översättning: egen översättning.

Með vági skalvind bíða,með illu malill kvenna hlið;þat er hverskvathugsa þarf maðrhvé hann flytiskef hann þá fœrist.
I storm skall manvänta på vind,med ont talonda kvinnors sida;det är vad som helstsom en man måste tänka påhur han skall komma undanom han då förflyttar sig.

Svensk översättning: egen översättning.

Fagrt skal mælaok fé bjóðasá er vill fljóðs ást fá,líki leyfains ljósa mans;sá fær er fríar.
Vackert skall man talaoch ge gåvorden som vill vinna en kvinnas kärlek,prisa kroppenhos den ljusa kvinnan;den som friar får.

Svensk översättning: egen översättning.

Um kveldi skal fríjakonu, ef kona vill;daginn skalt þú dag leyfa,öl þat er þú dricc.Gát þú þess, Loddfáfnir,at þú lagðir tilþess ins fróða vífs?Þat er göfugt at gæta.
Om kvällen skall man friatill en kvinna, om hon vill;dagen skall du prisa om dagen,ölet det du dricker.Lade du märke, Loddfáfnir,att du lade dig tillden kloka hustrun?Det är ärofullt att bevara.

Svensk översättning: egen översättning.

Billings meyek fann beðjum ásólhvíta sofa;jarls ynðiþótti mér ekki veranema við þat lík at lifa.
Billings möfann jag i sängensolvit sovande;en jarls glädjetycktes mig ingenting varaom ej leva vid det liket.

Svensk översättning: egen översättning.

"Arinni náttskaltu Óðinn koma,ef þú vilt þér mæla man;alt verðr illtnema einir vitislíkan löst saman."
"Nära nattenskall du Oden komma,om du vill tala dig till mig;allt blir dåligtom inte bara vi två vetom en sådan skam tillsammans."

Svensk översättning: egen översättning.

Aptr ek hvarfok unna þóttumkvísum vilja mínum;hitt ek hugðaat ek hafa myndageð hennar allt ok gaman.
Jag gick tillbakaoch trodde mig älskamed visst vilja;jag troddeatt jag skulle hahela hennes sinne och glädje.

Svensk översättning: egen översättning.

Svá kom ek næstat in vitru váruvígdrótt öll um vakin;með brennandom ljósumok bornom viðivar mér víls vegar vitað.
Så kom jag nästa gångtill att alla de vaknavana krigarband var väckta;med brinnande ljusoch burna facklorvar mig den usle vägen visad.

Svensk översättning: egen översättning.

Ok nær morni,þá ek var enn um kominn,þá var hirdmaðr of sofnaðr;grey eitt fann ekins góða vifsbundit beðjum á.
Och nära morgonen,när jag kom igen,var vaktmannen insomnad;en tik fann jagtill den goda hustrunsbunden i sängen.

Svensk översättning: egen översättning.

Mörg er góð mær,ef gorva kannar,hugbrigð við hali;þá ek þat reyndaer it ráðspakateygða ek á flærðir fljóð,háðungar hverrarleitaði mér it horska man,ok hafða ek þess vætki vífs.
Mång är en god mö,om man ser noga,vändsint mot männen;det fick jag läranär jag det klokalockade den svekfulla kvinman,all hånsökte det kloka väsendet mig,och inget av den hustrun fick jag.

Svensk översättning: egen översättning.

Heima glaðr gumiok við gesti reifr,sviðr skal um sig vera,minnigr ok málugr,ef hann vill margfróðr vera,opt skal góðs geta.Fimbulfambi heitirsá er fátt kann segja,þat er ósnotrs aðal.
Glad hemma är mannenoch vänlig mot gästen,klok skall han vara om sig,med gott minne och talförd,om han vill vara mycket vis,ofta skall man tala om det goda.Stor dåre heterden som kan säga litet,det är den oklokas natur.

Svensk översättning: egen översättning.

Ek fór ór heimitil Hnikarr,ok bauð ek at skáld vera;gaf ek ins dýra drykkGunnlöðu águllna stóli set.
Jag reste från världentill Hnikar,och erbjöd mig som skald;den dyrbara drycken gavs migav Gunnlöðsittande på guldstol.

Svensk översättning: egen översättning.

Gunnlöðu mér um gafgullnum stóli ádrykk ins dýra mjaðar;ill iðgjöldlét ek hana eftir hafasíns ins heila hugar,síns ins svára sefa.
Gunnlöð gav migpå guldstolenen dryck av den dyra mjöden;dålig gengäldlät jag henne behållaav sitt hela sinne,av sitt svåra hjärta.

Svensk översättning: egen översättning.

Rata munn létumkrúms of fáok um grjót gnaga;yfir ok undirstóðu jötna vegir,svá hætta ek höfði til.
Lät jag Ratas munskaffa sig rumoch gnaga igenom klippan;över och understod jättarnas vägar,så vågade jag mitt huvud.

Svensk översättning: egen översättning.

Vel keypts litarhefi ek vel notit,fás er fróðum vant,því at Óðrerirer nú upp kominná alda vés jaðar.
Den välbetalda rollenhar jag väl utnyttjat,lite fattas den vise,ty Óðrerirär nu uppkommenpå mänsklighetens heliga plats kant.

Svensk översättning: egen översättning.

Ifi er mér áat ek væra enn kominnjötna görðum ór,ef ek Gunnlaðar ne nœtainnar góðu konu,þeirar er lögðumk yfir.
Jag tvivlarpå att jag kommit utur jättarnas gårdar,om jag inte njutit av Gunnlöð,den goda kvinnan,över vilken jag lade mig.

Svensk översättning: egen översättning.

Ens hindra dagsgengu hrímþursarHáva ráðs at fregnaHáva höllu í;at Bölverki þeir spurðuef hann væri með böndum kominneða hefði hánum Suttungr of sóit.
Nästa daggick rimtursarnatill Höges råd att frågai Höges hall;om Bölverk frågade deom han kommit till gudarnaeller om Suttung hade hämnats på honom.

Svensk översättning: egen översättning.

Baugeið Óðinnhygg ek at unnit hafi,hvat skal hans tryggðom trúa?Suttung svikinnhann lét sofaok grátna Gunnlöðu.
Bauges ed tror jagatt Oden bröt,hur skall man tro hans trohetslöften?Suttung besvikenlät han sovaoch Gunnlöð gråtande.

Svensk översättning: egen översättning.

Ára líðrá þat ek hugsa nú,hvat ek þögðak þá;öðli sínuer öllum betraGrani bauð gulli á Gnitaheiði.
Tidigt rinnernu tänker jag påvad jag teg om då;i sitt eget hemlandär det bättre för allaGrane bjöd guld på Gnitahed.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:nótt þú rísitnema á njósn séreða þú leitir þérinnan út staðar.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:res inte om nattenom det inte är för att spanaeller om du söker digen toalettplats utomhus.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:fjölkunnigri konuskalat í faðmi sofa,svá at hon lyki þik liðum.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:i en trollkunnig kvinans famnskall du inte sova,så att hon låser dig med lemmar.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:við dauðan mannskalat þú í dyrr deilaskné á þingi þrjóta.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:med en död manskall du inte träta vid dörrenej heller tröttas på tinget.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:at fjalli eða firðiskalat þú fara einn saman.Vörðr þykkir vígraþvíat ójafnt gengrat vitni verpa maðr.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:till fjäll eller fjordskall du inte fara ensam.Farligare verkar väktarenty ojämnt går detatt kasta vittne en man.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:við skulu-g veraþann er þú þér ills vart,né þínum vilja láta.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:du skall vara på vaktmot den som gjort dig ont,och inte ge efter för din vilja.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:glatt skaltu við þinn vin vera,ok glaðr skaltu þér vera;þats mun ynðilegaster þú á götur gerir.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:glad skall du vara mot din vän,och glad skall du vara i dig;det är det mest njutbarasom du kan göra på din väg.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:orðum skiptaskaltu aldrigivið ósvinna apa.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:ord bytaskall du aldrigmed en dum narr.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:þorraðu gangaat goðum þínum,þar er þú veiztu vísa þrekinn.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:ge dig i vägtill dina gudar,där du vet att styrka visas.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:orðs ok verksskaltu hvárki brigðastvið inn alsvinni.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:i ord och gärningskall du aldrig svikaden allvise.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:líkna skaltuat þeim leiðaskes þú veizt at líf muni taka.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,och du skall ta dem till dig,nytta får du om du tar dem,gott är det för dig om du förstår:du skall visa ömhetmot dem som är sjukasom du vet kommer att ta livet.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:hvars þú böl kannt,kveðu þat bölvi atok gefat þínum fjándum frið.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:var du vet om ont,förkunna det som ontoch ge dina fiender ingen fred.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:illu feginnverðu aldregi,en lát þér at góðu getit.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:av ontgläds aldrig,men låt det goda vara ditt mål.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:í orrostuskalat maðrupp líta,ginnheilagirverða gumna synir,síðan þeir greipr verða.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:i stridskall en manse uppåt,heligt förvilladeblir mäns sönernär de hamnar i klorna.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:ef þú vilt þér góða konukveðja at gamanrúnumok fá fögnum leik,fögru skaltu heitaok láta fast vera,leiðisk manngi gott ef getr.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:om du vill en god kvinnabjuda in till glädjens hemliga ordoch vinna ett fagert spel,fagert skall du lovaoch hålla fast vid det,ingen ogillar det goda om han kan få det.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:várkunn bið ek þikvera aldregivið þann er öðrum er firr.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:urskuldande ber jag digaldrig varamot den som hålls på avstånd av en annan.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:at fjalli eða firði,ef þik fara tíðir,fásk þér at virði vel.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:vid berg eller fjord,om du har vägfärd för dig,skaffa dig gott med mat.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:illum manniláttu aldregiþíns um ljá galdar;þvíat af illum mannifær þú aldregigjöld góðra gerninga.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:åt en ond manlåt aldrigdina trollsånger lånas ut;för av en ond manfår du aldrigersättning för goda gärningar.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:þat sá ek er vel um þat veit:aldri skyldi maðröðrum þegja viðþat er í brjósti búi.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:det såg jag som vet om det väl:aldrig borde en maninför en annan tiga omdet som bor i hans bröst.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:megi þínumver þú aldreginíðs of frumvörðr,þvíat gumna mörggeðs er mál,öðrum verðr þat of þegi.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:mot din sonvar aldrigen skymfens primus motor,för bland männen är det mångasom har ett ord i sinnet,det döljs för en annan.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:orðum skiptaþú skalt aldregivið þann er öðrum er firr;orð of missœmask,þeir er öðrum viljasekja í sekján.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:ord skall du aldrigbytamed den som hålls på avstånd av en annan;ord misspassar sig,de som mot en annan villsöka åtal mot åtal.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:at gamni þínugát þú aldregiþess er fírar hlœja;þeir gumnarhlœja þér aðer þú of tólftrúa munir.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:till din glädjeakta dig aldrigför det som folk skrattar åt;de männenskrattar åt digsom du tror dig hatolv trogna.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:þing á þú aldregiat þjófa hrósi,þó at þú vartþeira njósnarmaðr.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:ting håll aldrigmed tjuvars beröm,även om du varderas spejare.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:at fjalli gladdrver þú aldregi,en heima hvat.aldregi skalt þú þat kennakynni þínum.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:av berget gladvar aldrig,men hemma i sak.Aldrig skall du det läraåt ditt folk.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:við vélandi mannver þú aldregi,láttu þér at góðu getit.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:mot en svikfull manvar aldrig arg,låt det goda vara ditt mål.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:seggr inn illvillisér til gagns um getrþá er hann þik full freginn hefir,ok hverr er illvilja manhann þik sœkr.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:den illvillige mannenskaffar sig vinningnär han utfrågat dig helt,och var som vill illahan söker dig.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:betra er þögðuen sé of þjóðsagtþar er þú ilt vitir;öðrum verðrat aldar þurfiþá er á bíðr at berjask.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:bättre är tystnadän att det sägs bland folketdär du vet om ont;åt en annan tjänar dettill livets nödför den som väntar på att slåss.

Svensk översättning: egen översättning.

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir,njóta mundu ef þú nemr,þér munu góð ef þú getr:seggr inn svinnihvat er þú ert svá glaðrat þú mín at munir.
Råd ger jag dig, Loddfáfnir,tag det du råd hör,du vinner på att lära dig,dig gagnar det om du lär:den kloke mannenvad du än är så gladatt du mig minns.

Svensk översättning: egen översättning.

Veit ek at ek hekkvindga meiði ánætr allar níu,geiri undaðrok gefinn Óðni,sjalfr sjalfum mér,á þeim meiðier manngi veithvers hann af rótum renn.
Jag vet att jag hängdei det vindpinade trädetalla nio nätter,av spjutet såradoch given åt Oden,jag själv åt mig själv,i det trädetsom ingen vetav vilka rötter det rinner.

Svensk översättning: egen översättning.

Við hleifi mik sælduné við hornigi,nýsta ek niðr,nam ek upp rúnar,œpandi nam,fell ek aptr þaðan.
Med bröd gavs jag inte mig,och inte med dryckeshorn heller,jag spanade ned,jag tog upp runorna,skrikande tog jag dem,föll jag sedan därifrån.

Svensk översättning: egen översättning.

Fimbulljóð níunam ek af inum frægjaBestlu föður,ok ek drykk of gatins dýra mjaðar,ausinn Óðreri.
Nio mäktiga sångerlärde jag av den berömdeBölthorns son,och jag fick en dryckav den dyrbara mjöden,stänkt med Óðreri.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat er þá reynter þú at rúnum spyrrinum reginkunnum,þeim er gerðu ginnreginok fáði fimbulþulr;þá hefir hann bazt ef hann þegir.
Det är då prövatnär du om runorna frågar,de guddomsbörd-burna,dem som mäktiga gudar skapadeoch den store skalden ristade;då har han det bäst om han tiger.

Svensk översättning: egen översättning.

Rúnar munt þú finnaok ráðna stafi,mjök stóra stafi,mjök stinna stafi,er fáði fimbulþulrok gerðu ginnreginok reist Hroptr rögna.
Runor skall du finnaoch rådande stavar,mycket stora stavar,mycket starka stavar,som den store skalden ristadeoch de mäktiga gudarna skapadeoch Hroptr bland gudarna ritade.

Svensk översättning: egen översättning.

Óðinn með ásum,en fyr álfum Dáinn,Dvalinn ok dvergum fyrir,Ásviðr jötnum fyrir,ek reist sjálfr sumar.
Oden bland asarna,men för alferna Dáinn,Dvalinn likaså för dvärgar,Ásviðr för jättar,jag ristade själv somliga.

Svensk översättning: egen översättning.

Veiztu, hvé rísta skal?Veiztu, hvé ráða skal?Veiztu, hvé fá skal?Veiztu, hvé freista skal?Veiztu, hvé biðja skal?Veiztu, hvé blóta skal?Veiztu, hvé senda skal?Veiztu, hvé sóa skal?
Vet du, hur man skall rista?Vet du, hur man skall råda dem?Vet du, hur man skall färga dem?Vet du, hur man skall pröva dem?Vet du, hur man skall bedja?Vet du, hur man skall blota?Vet du, hur man skall sända?Vet du, hur man skall offra dem?

Svensk översättning: egen översättning.

Betra er óbeðiten sé ofblótit,ey sér til gildis gjöf;betra er ósenten sé ofsóit.Svá Þundr of reistfyr þjóða rök,þar hann upp of reiser hann aptr of kom.
Bättre obettän otillräckligt blotat;alltid ser en gåva till sin belöning;bättre osändän alltför förstörd.Så ristade Þundrinför folkens öde,där han reste sig uppoch sedan kom tillbaka.

Svensk översättning: egen översättning.

Ljóð ek þau kanner kannat þjóðans konaok mannskis mögr;hjálp heitir eitt,en þat þér hjálpa munvið sökum ok sorgumok sútum görvöllum.
Sånger vet jagsom en furstinnefru ej vetoch ej en människoson;Hjälp heter en,och den skall dig hjälpamot åtal och sorgeroch alla bekymmer.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek annater þurfu ýta synirþeir er vilja læknar lifa.
Det vet jag som det andra,som mäns söner behöver,de som vill leva som läkare.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it þriðja:ef mér verðr þörf mikilhapts við mína heiptmögu,eggjar ek deyfiminna andskota,bítat þeim vápn né stafir.
Det vet jag som det tredje:om jag råkar i stort behovav bojor mot mina fiender,eggar jag slöarhos mina motståndare,varken vapen eller stavar biter dem.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it fjórða:ef mér fyrðar berabönd at boglimum,svá ek gelat ek ganga má,sprettr mér af fótum fjöturr,en af höndum haptr.
Det vet jag som det fjärde:om fiender läggerband om mina lemmar,sjunger jag såatt jag kan gå,fjädern hoppar av mina fötteroch bojorna av mina händer.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it fimmta:ef ek sé af fári skotinnflein í folki vaða,flygr-a hann svá stinnrat ek stöðvigak,ef ek hann sjónum of sék.
Det vet jag som det femte:om jag ser ett spjut skjutet i skadavada bland folket,flyger det inte så hårtatt jag inte kan stoppa det,om jag ser det med mina ögon.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it sétta:ef mik særir þegná rótum rams viðar,ok þann haler mik heipta kveðr,þann eta mein heldr en mik.
Det vet jag som det sjätte:om en man skadar migmed rötterna av ett starkt träd,och den mannensom uttalar fiendskap mot mig,honom äter skadan snarare än mig.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it sjaunda:ef ek sé hávan logasal of sessmögum,brennr-a svá breittat ek honum bjargigak,þann kann ek galdr at gala.
Det vet jag som det sjunde:om jag ser höga lågorkring salen bland männen,brinner det inte så brettatt jag inte kan rädda dem,den sången vet jag att sjunga.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it áttaer öllum ernytsamligt at nema:hvars hatr vexmeð hildings sonum,þat má ek bœta brátt.
Det vet jag som det åttonde,som för alla ärnyttigt att lära:var hat växerbland furstens söner,det kan jag snart stilla.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it níunda:ef mik nauðr um stendrat bjarga fari mínu á floti,vind ek kyrrivági áok svæfik allan sæ.
Det vet jag som det nionde:om nöd omger migatt rädda mitt skepp på havet,vinden stillar jagpå vågenoch sover hela havet in.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it tíunda:ef ek sé túnriðurleika lofti á,ek svá vinnkat þær villar farasinna heimhama,sinna heimhuga.
Det vet jag som det tionde:om jag ser häxorleka i luften,verkar jag såatt de far vilsefrån sina hemmakroppar,sina hemmabegär.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it ellifta:ef ek skal til orrostuleiða langvini,und randir ek gel,en þeir með ríki faraheilir hildar til,heilir hildi frá,koma þeir heilir hvaðan.
Det vet jag som det elfte:om jag skall till stridleda gamla vänner,under sköldar sjunger jag,och de drar med makthela till strid,hela från strid,de kommer hela varifrån de än är.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it tólpta:ef ek sé á tré uppiváfa virgilná,svá ek rístok í rúnum fák,at sá gengr gumiok mælir við mik.
Det vet jag som det tolfte:om jag ser i ett träd uppegunga ett hängt lik,ristar jag såoch färgar i runor,att den mannen gåroch talar med mig.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it þrettánda:ef ek skal þegn unganverpa vatni á,mun-at hann falla,þótt hann í folk komi,hnígr-a sá halr fyr hjörum.
Det vet jag som det trettonde:om jag skall en ung manstänka vatten på,skall han inte falla,om han än kommer i strid,den mannen faller inte för svärd.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it fjórtánda:ef ek skal fyrða liðitelja tíva fyrir,ása ok alfaek kann allra skil,fár kann ósnotr svá.
Det vet jag som det fjortonde:om jag skall inför en folkskararäkna upp gudarna,aser och alfervet jag om alla,få kan det som är okloka.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it fimmtándaer gól þjóðreyrirdvergr fyr Dellings durum;afl gól hann ásum,en alfum frama,hyggju Hroftatý.
Det vet jag som det femtonde,det som þjóðreyrir sjöng,dvärgarna framför Dellings dörrar;kraft sjöng han åt asarna,och ära åt alferna,visdom åt Hroftatyr.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it sextánda:ef ek vil ins svinna manshafa geð allt ok gaman,hugi ek hverfihvítarmri konuok sný ek hennar öllum sefa.
Det vet jag som det sextonde:om jag vill av en klok mansha allt förnuft och glädje,sinnet vänder jaghos den vitarmade kvinnanoch svänger hela hennes håg.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it sjautjándaat mik mun seint firraskit manunga man.Ljóða þessamun þú, Loddfáfnir,lengi vanr vera;þó sé þér góð ef þú getr,nýt ef þú nemr,þörf ef þú þiggr.
Det vet jag som det sjuttonde,att den unga flickansent skall fly från mig.Dessa sångerskall du, Loddfáfnir,länge sakna;dock gagnar det dig om du lär dig dem,nyttigt om du tar dem,behövligt om du tar emot dem.

Svensk översättning: egen översättning.

Þat kann ek it átjándaer ek æva kennikmey né manns konu,allt er betraer einn veit,þat er of rúnar rennr,nema þeiri einnier mik armi verpreða mín systir sé.
Det vet jag som det artonde,det jag aldrig lären flicka eller en mans hustru,allt är bättresom en ensam vet,det som om runor rullar,utom den enasom lägger sin arm om migeller är min syster.

Svensk översättning: egen översättning.

Nú eru Háva mál kveðinHáva höllu í,allþörf ýta sonum,óþörf jötna sonum;heill sá er kvað,heill sá er kann!njóti sá er nam,heilir þeirs hlýddu.
Nu är Háva mál kväddai den Höges hall,till stort gagn för mäns söner,till föga gagn för jättars söner;heil den som kvad,heil den som vet!Lycklig den som lärde sig,heila de som lyssnade.

Svensk översättning: egen översättning.

Centrala begrepp

  • ljóðaháttr , sångmåttet som dominerar Hávamál; tre rader per halvstrof, varav den tredje är en "fullrad"
  • Yggdrasill , världsträdet som Oden hänger sig i för att vinna runorna (strof 138-139)
  • rúnar , hemliga tecken som Oden vinner genom sitt offer; bärare av kunskap och makt (strof 138-145)
  • Óðrerir , skaldemjödet, den heliga drycken som ger diktkonst; vunnen från Gunnlöð (strof 104-110)
  • seiðr , rituell magi med koppling till Odens trollsånger i Ljóðatal (strof 146-164)
  • galdralag , trollsångsmåttet med upprepade rader, framträdande i Ljóðatal (strof 146-164)
  • orðstírr , eftermäle, det goda ryktet som överlever döden (strof 76-77)
  • Gunnlöð , jättedottern som vaktade skaldemjödet; förförd av Oden (strof 104-110)
  • Loddfáfnir , den tilltalade i Loddfáfnismál; identiteten okänd (strof 111-137)

Tolkningstraditioner

A Vad vi vet

Att Hávamál är ett sammansatt verk av flera deltexter (Gestaþáttr, Billings mö, Gunnlöðepisoden, Loddfáfnismál, Rúnatal, Ljóðatal) förenade under Odens röst är konsensus i forskningen.

Att Gestaþáttr (strof 1-79) tillhör germansk visdomslitteratur med paralleller i anglosaxisk och kontinentalgermansk tradition är väletablerat (jfr fornengelskt Precepts, fornhögtyska Hildebrandslied).

Att Rúnatal (strof 138-139) beskriver Odens självhängning i Yggdrasil, genomborrad av spjut, fastande nio nätter, för att vinna runorna, är textens explicita utsaga och oomtvistat.

Att strof 76-77 ("Deyr fé, deyja frændr") hör till de mest citerade i hela den fornvästnordiska litteraturen och sammanfattar det nordiska äreminnesidealet är allmänt erkänt.

Att dikten bevaras enbart i Codex Regius (GKS 2365 4to) utan parallellhandskrift (till skillnad från Völuspá) är textkritiskt fastslaget.

B Vad vi tror oss veta

Dateringen av Hávamáls enskilda delar är omdebatterad. Gestaþáttr anses ofta vara äldst (möjligen 900-tal), medan Ljóðatal troligen är yngre. Rúnatal placeras i mellanlägret. Inga säkra dateringar finns.

Att Odens självhängning (strof 138-139) speglar en initiatorisk eller schamanistisk praxis med paralleller i samisk och sibirisk tradition är en utbredd tolkning (Schjødt 2008), men begreppet "shamanism" som analytisk kategori för norrön religion är ifrågasatt.

Att Gunnlöðepisoden (strof 104-110) framställer Oden som en moraliskt tvetydig gestalt som sviker en kvinna för att vinna skaldemjödet är textuellt tydligt, men vilken attityd dikten intar till sveket (fördömande eller accepterande) är en tolkningsfråga.

Att Ljóðatal (strof 146-164) ursprungligen var en fristående katalogdikt som infogades i Hávamál är en vanlig hypotes. Metriska skillnader (galdralag-inslag) stödjer detta.

Att "den artonde" trollsången (strof 164), vars innehåll Oden vägrar avslöja, har en rituell bakgrund som hemlighållen kunskap är en rimlig tolkning, men den kan också vara en rent litterär avslutning.

C Vad vi inte vet

Huruvida Hávamál som sammansatt helhet har en redaktionell avsikt (en medveten komposition av en samlare) eller är en mekanisk sammanfogning av lösa texter i Codex Regius är inte avgjort.

Vilken social kontext Gestaþáttr hade (hovpoesi, bondepraktik, initieringstext, underhållning) är okänt. Parallellerna i germansk visdomslitteratur visar att genren fanns, men den specifika situationen förblir dold.

Om de arton trollsångerna i Ljóðatal (strof 146-164) motsvarar verkliga rituella praktiker eller är en poetisk fiktion kan inte avgöras med befintliga källor.

Källor och vidare läsning

Primärkällor

  • Neckel, Gustav, och Hans Kuhn. 1983. Edda: Die Lieder des Codex Regius nebst verwandten Denkmälern. 5. uppl. Heidelberg: Winter.
  • Dronke, Ursula. 1969–2011. The Poetic Edda, vols. I–III. Oxford: Clarendon / Oxford University Press.

Översättningar

  • Brate, Erik (övers.). 1913. Eddan: De nordiska guda- och hjältesångerna. Stockholm: Norstedt. (PD)
  • Collinder, Björn (övers.). 1957. Den poetiska Eddan. Stockholm: Forum.

Vetenskapliga verk

  • Lindow, John. 2001. Norse Mythology: A Guide to Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs. Oxford: Oxford University Press.
  • Simek, Rudolf. 1993. Dictionary of Northern Mythology. Translated by Angela Hall. Cambridge: D. S. Brewer.
  • Turville-Petre, E. O. G. 1964. Myth and Religion of the North: The Religion of Ancient Scandinavia. London: Weidenfeld and Nicolson.
  • McKinnell, John. 2014. Essays on Eddic Poetry. Ed. Donata Kick and John D. Shafer. Toronto: University of Toronto Press.
  • Clunies Ross, Margaret. 1994–1998. Prolonged Echoes: Old Norse Myths in Medieval Northern Society, vols. I–II. Odense: Odense University Press.